Tunga maskiner äventyrar det som utlovas inom ”conservation agriculture”

”Conservation agriculture” är ett system där man vill störa jorden så lite som möjligt. Man sår direkt i skörderesterna från föregående gröda utan att vare sig plöja eller bearbeta jorden. Nu varnar forskare för att de fördelar man vill uppnå kan äventyras av de tunga maskiner som ändå används.

”Conservation agriculture” är ett begrepp som används av bland annat FAO för ett system som anses främja jordhälsa. Den finns ingen vedertagen svensk översättning, men det handlar om att störa marken så lite som möjligt (dvs. ingen jordbearbetning), att hålla jorden täckt av grödor eller skörderester året om och att använda varierade växtföljder. Syftet är att gynna biologisk mångfald och naturliga biologiska processer på och under markytan, så att vatten och växtnäring utnyttjas mer effektivt och därmed bidrar till en mer hållbar växtodling.

En viktig komponent i denna typ av jordbruk är direktsådd, som innebär att en gröda sås direkt i skörderesterna från föregående gröda utan plöjning eller annan jordbearbetning, något som idag tillämpas på ungefär 15 procent av världens åkermark. Direktsådd erbjuder ekonomiska och miljömässiga fördelar jämfört med konventionell jordbearbetning, men globala studier har visat att metoden kan leda till ihållande avkastningsförluster för vissa grödor.

Osynligt hot

Nu har det publicerats en studie som visar att det man vill uppnå med conservation agriculture, dvs. ett gynnsamt och hållbart brukande av åkermark, kan undergrävas av ett gradvis växande osynligt hot: packning av alven, dvs. av marken under matjorden. Skälet är de återkommande körningarna med stora tunga maskiner, bland annat skördetröskor.

– Våra analyser visar att nästan 40 procent av den åkermark som direktsås globalt redan idag löper hög risk för skadlig alvpackning, säger Thomas Keller, som är professor i jordbearbetning vid SLU. Direktsådd tillämpas framför allt i regioner med stora fält och gårdar, vilket ofta medför stora och tunga maskiner. De mest känsliga områdena är sådana där jorden ofta är fuktig, vilket ökar risken för packning, eller där jorden har en naturligt långsam återhämtning efter packningsskador. Detta gäller exempelvis vissa regioner i USA, Brasilien och Kanada.

I artikeln i tidskriften PNAS beskriver Thomas Keller och hans kollegor från USA och Österrike hur alvpackningen gradvis ökar i marken när tiden mellan körningar med tunga maskiner är kortare än den som markstrukturen behöver för att återhämta sig. Forskarna skriver också att det finns data som tyder på att alvpackning är en faktor som skulle kunna förklara de avkastningsförluster som kan ses i vissa grödor (t.ex. majs) i system där man tillämpar direktsådd.

Forskarnas slutsats är att undvikande av alvpackning måste bli en central komponent i conservation agriculture och andra system som sätter jordhälsan i fokus. De lyfter också de framsteg som görs när det gäller självgående lätta fordon, när det gäller möjligheter att undvika alltför höga belastningar på marken.

Conservation agriculture är inte så utbrett i Sverige, men tunga maskiner är likafullt ett problem

Markpackning är ett problem oavsett om man bearbetar marken eller direktsår. I Sverige är risken för markpackning relativt hög, på grund av ett jämförelsevis fuktigt klimat och användning av tunga maskiner.

– Med denna studie vill vi uppmärksamma ett problem som är osynligt och som leder till en gradvis försämring av åkermarken. Detta påverkar inte bara avkastningen utan även markens vattenreglerande funktion. Markpackning kan både leda till att det finns mindre växttillgängligt vatten vid torka och till en ökad risk för ytavrinning och översvämning vid stora nederbördsmängder, säger Thomas Keller.

Kontaktperson

Thomas Keller, professor
Institutionen för mark och miljö; Gruppen för markmekanik och jordbearbetning
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-671692, 076-8363117, thomas.keller@slu.se

Den vetenskapliga artikeln

T. Keller, S. Bickel, & D. Or. 2025. The invisible subsoil compaction risk under no-till farming, Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. 122 (46) e2515473122, https://doi.org/10.1073/pnas.2515473122.

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst foto. Fotograf ska anges.)

Lantbruksdriften vid SLU skördar höstvete. Foto: Jenny Svennås-Gillner