När en tallskog planteras kan man inte vara säker på vilka egenskaper industrin kommer att värdesätta när träden väl ska avverkas. Trädförädlarna behöver därför verktyg som gör det möjligt att analysera hur viktiga olika egenskaper är och hur dessa ska vägas samman för att ge bästa ekonomiska värde. Om arbetet med ett sådant verktyg berättar Mats Berlin i en avhandling från SLU.
Honungsbiet är utsatt för många mikroorganismer som kan skada de enskilda individerna och slå ut hela bisamhällen. Detta innebär stora förluster för biodlingen, för livsmedelsproduktionen och biodiversiteten. Eva Forsgren vid SLU har nu med molekylära metoder undersökt fem biparasiter, deras spridning och sjukdomsalstrande förmåga.
Åtta forskarlag i den absoluta toppen, och flera lovande grupper strax bakom. Men också forskningsfält som behöver förstärkas. Det är några av resultaten av den bedömning som SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) låtit internationella paneler genomföra av forskningens kvalitet. Som första universitet i landet har SLU också kompletterat med en utvärdering av nyttan av forskningen.
Ta för dig från SLU:s rika bord! Som ersättning för den rödlistade ålen föreslår en SLU-forskare rökt röding från svenska odlingar.
Om Sverige ökar sin avverkning avsevärt kommer skogarna att fånga mindre växthusgaser. Det är en av slutsatserna i den utredning om växthusgasflöden i skog och mark som SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) lämnar till regeringen i dag, som ett underlag inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn.
Nu är det bevisat att träd använder gasen etylen för att styra vedtillväxten. Jonathan Love från SLU berättar i sin avhandling om den genetiska bakgrunden till denna mekanism och om helt nya möjligheter att förädla fram snabbväxande träd – träd som kan bli viktiga redskap i kampen mot klimatförändringarna.
När oljan tar slut kan jordbrukets maskiner drivas med biodrivmedel som produceras av biomassa från jordbruket själv. Serina Ahlgren vid SLU har också funnit att mineralkvävegödsel kan framställas utan fossila resurser.
För sju år sedan upptäcktes en helt ny sjukdom i nervsystemet hos hundar av rasen golden retriever. Symtomen drabbar rörelseförmågan och visar sig redan i valpåldern. En utförlig beskrivning av sjukdomen, som nedärvs på mödernet, finns nu i en avhandling av Karin Hultin Jäderlund från SLU.
Björnens popularitet har minskat under de senaste fem åren och närmar sig samma nivåer som för vargen. Det visar den undersökning som forskare från Institutionen för Vilt, fisk och miljö vid SLU har gjort.
Svenska artprojektets styrgrupp har beslutat att för 2010 dela ut 12,5 miljoner kronor till taxonomiska forsknings- och inventeringsprojekt. Av de 12,5 miljonerna (inklusive 35 procent overheadkostnad) hade 6,8 miljoner redan reserverats från tidigare ansökningsomgångar. Av totalt 19 ansökningar kunde 8 beviljas medel inom rådande budgetramar.
Bidrar ett varmare klimat till att skadeinsekterna blir fler och kan göra större skada? Nej, det behöver inte med nödvändighet bli så, menar forskaren Christer Björkman vid SLU. Många olika faktorer spelar roll, enligt forskning som presenterades på Skogskonferensen vid SLU 25-26 november.
En millimeterlång rundmask har under tio års tid skrämt upp det europeiska skogsbruket. Tallvedsnematoden upptäcktes första gången 1999 i Portugal dit den troligen förts via en båtlast från Asien. Hur Sverige arbetar för att hålla tallvedsnematoden på avstånd rapporterades om vid Skogskonferensen som hölls 25-26 november vid SLU i Uppsala.