Vedämnets sammansättning och innehållet av cellulosa i stammarna har stor betydelse vid framställning av förnybara produkter från skogsråvara, t.ex. träpellets. Robert Nilsson vid SLU i Umeå har med molekylära metoder tagit reda på mer om hur vedceller bildas.
Interaktion människor emellan, men också mellan människor och djur, uppvisar stora likheter. Det visar Linda Handlin i sin avhandling vid SLU i samverkan med Högskolan i Skövde. Syftet med avhandlingen var att undersöka hormonella och fysiologiska förändringar hos nyblivna mammor i samband med amning och även hos hundägare och hundar under tiden de interagerar med varandra.
Kameler fungerar som andra däggdjur – deras mjölk koncentreras när de utsätts för uttorkning. De ger mer mjölk när de mjölkas fyra gånger om dagen jämfört med om de bara mjölkas en gång. Tafesse Bekele har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat kameler i Etiopien och hur de ska skötas för att ge mesta möjliga mjölk till de nomadfamiljer som äger dem.
Växtnäringskväve i marken omvandlas till kvävgas i en process som kan ses som både nyttig och problematisk. Chris Jones från SLU har studerat ekologin hos de mycket mångformiga mikrobsamhällen som är inblandade i processen, i en avhandling med både ekologiska och genetiska förtecken.
Ädellövskogen har många värden. Den producerar värdefullt virke, skapar livsmiljöer för tusentals växter och djur och bidrar till ett vackert landskap som inbjuder till friluftsliv och naturupplevelser. Forskare vid SLU publicerar nu en handbok för att sköta ädellövskog med dessa värden i sikte.
Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) får både ett antal nya ledamöter och en ny ordförande fr o m 2011. Ny ordförande är Ingrid Petersson, Director Science Relations, Astra Zeneca, och styrelseledamot under föregående mandatperiod.
Forskningscentrum för lantbrukets djur som nu uppförs för SLU i Lövsta, sju kilometer utanför Uppsala, får energi från en biogasmotor. – Miljövinsten är mycket stor, säger egendomsförvaltare Andreas Grybäck, SLU. Kunskaper från grundforskning vid SLU och från utvecklingsarbete vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik kan här direkt tillämpas för att producera biogas på gårdsnivå.
En ny fladdermusart har upptäckts i Sverige. Det är nymffladdermus Myotis alcathoe, som nu får räknas till faunan av svenska däggdjursarter. Bakom fyndet står Ingemar Ahlén, professor emeritus vid institutionen för ekologi vid SLU. Totalt finns nu nitton olika arter av fladdermöss i Sverige. Nymffladdermusen är påvisad från fyra områden i Skåne och Blekinge under åren 2008, 2009 och 2010.
SLU gör en strategisk satsning för att bidra till lösningar på framtidens hållbara produktion av mat och andra produkter och tjänster för samhället. Framtidens lantbruk är ett forskningsinitiativ på SLU som nu presenterar ett ämnesövergripande strategiskt forskningsprogram med utgångspunkt i olika framtidsscenarier för tiden fram till 2050.
Den första svenska läroboken i ämnet viltförvaltning kommer ut i dagarna. Boken ”Vilt, människa, samhälle” är ett tvärvetenskapligt verk och sammanställer fakta från biologi, viltvård, historia, lagstiftning, juridik och förvaltning till en helhet.
Biodlare världen över har på senare år haft problem med sjukdomar hos bina och förluster av bisamhällen. Även svenska biodlare har märkt av detta. Nu satsar forskningsstiftelsen Formas pengar för forskning kring binas hälsa. Två av tre projekt går till SLU-forskare. Det är Ingemar Fries och Joachim de Miranda vid SLU som har beviljats ekonomiskt stöd för forskning kring honungsbin.
Förvaltningen av gårdsmiljöer i hyreshusområden diskuteras ofta i tekniska termer. Nu kommer en avhandling av Therese Lindgren från SLU om de boendes syn på skötseln av utemiljön, och om hur kunskap om detta kan utnyttjas av förvaltarna.