Gå direkt till innehåll
Mer mjölk från välskötta kameler

Pressmeddelande -

Mer mjölk från välskötta kameler

Kameler fungerar som andra däggdjur – deras mjölk koncentreras när de utsätts för uttorkning. De ger mer mjölk när de mjölkas fyra gånger om dagen jämfört med om de bara mjölkas en gång. Tafesse Bekele har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat kameler i Etiopien och hur de ska skötas för att ge mesta möjliga mjölk till de nomadfamiljer som äger dem.

Kameler har rykte om sig att producera allt vattnigare mjölk ju mer uttorkade de blir. Men om detta skulle vara sant måste kamelens juver fungera annorlunda än till exempel hos mjölkkor. Tafesse Bekele har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur det förhåller sig med detta, och även hur ofta kameler behöver dricka för att må bra och producera så mycket mjölk som möjligt.

I Etiopien hålls kameler (Camelus dromedarius) framför allt för mjölkproduktion. Mjölken används i nomadernas hushåll och en del säljs. I Errer Valley i östra Etiopien är klimatet mestadels torrt och varmt, och i bästa fall infaller en kort och en längre regnperiod under året. Vatten finns, men det är ofta långt mellan vattenhålen. Ibland är vattenkällan privatägd och då tar ägaren betalt. Vattning av kameler är därför arbetskrävande och kan vara dyrbart.

Tafesse Bekele följde regelbundet under två år nio hushåll med tillsammans 61 kameler. Det visade sig att kamelerna sällan drack under regnperioder, men en gång i veckan under torrperioder. Under regnperioderna innehåller växterna kamelerna äter över 80 procent vatten, så därför behöver de inte dricka vatten då.

Vidare ökade mjölkproduktionen från drygt en till över sex liter om man mjölkade fyra gånger i stället för en gång dagligen. När kamelerna kalvade under den långa torrperioden blev mjölkutbytet bättre än om de kalvade under regntiden. Det var också viktigt att kalven överlevde för att mjölkproduktionen skulle bli uthållig och hög.

Åtta av kamelerna valdes ut för detaljerade studier. De vattnades dagligen, var 4:e dag, var 8:e dag eller efter 16 dagar, med fem dagar mellan varje period. Resultaten visar entydigt att kamelerna inte spär ut mjölken utan koncentrerar den precis som andra djurslag när de inte druckit.

Däremot är kamelerna unika genom att de kan fortsätta producera mjölk i minst 16 dagar utan att dricka. De klarar detta genom att undvika vattenförluster. De söker skugga och låter kroppstemperaturen gå upp under dagen istället för att svettas. På natten spar de energi genom att låta kroppstemperaturen falla.

Tafesse Bekele fann också att kamelerna behöver mycket längre tid än man tidigare trott för att helt återställa vikt, vätskebalans och mjölkproduktion efter mer än åtta dagar utan vatten.

---------------------------------------

Tafesse Bekele, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Milk production, fluid balance and temperature regulation in lactating camels (Camelus dromedarius)”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.

Tid: torsdagen den 13 januari 2011 klockan 09.15

Plats: sal FU26, Ultuna, SLU.

Opponent: Ephraim Maltz, Ph.D., Head Zootechnology Division, Department of Advanced Technologies and Instrumentation, Institute of Agricultural Engineering, A.R.O. The Volcani Center, Bet Dagan, Israel

Mer information

Tafesse Bekele, Bekelet@matc.edu (på engelska), Milwaukee, Wisconsin, USA

Professor Kristina Dahlborn (handledare) 018-67 21 86, 076-217 01 36, kristina.dahlborn@slu.se

Professor em. Kerstin Olsson (bitr. handledare); 018-67 21 25, kerstin.olsson@slu.se 

Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002421/

Tafesse Bekele avlade veterinärexamen vid Addis Ababa University, Etiopien. Han har dessutom en Master i Veterinary Sciences, Edinburgh University, Scotland, UK och ytterligare en Master i Clinical Laboratory Sciences, University of Wisconsin, Milwaukee, USA.

Doktorandstudierna har skett inom ramen för ett utbyte mellan Haramaya University, Haramaya, Etiopien och SLU, Sverige, med finansiellt stöd från Sida/Sarec. Allt arbete med kamelerna samt en del laboratorieanalyser gjordes i Etiopien. Övriga analyser gjordes vid hormonlaboratoriet vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, avdelningen för fysiologi, SLU, Uppsala.

Pressbilder

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Porträtt av Tafesse Bekele. Foto: Kerstin Olsson, http://www.slu.se/global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/BekeleTafesse.jpg

Kamelkalv som diar. Foto: Kristina Dahlborn, http://www.slu.se/global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/kamelochkalv.jpg  

Kamel som mjölkas. Foto: Kristina Dahlborn, http://www.slu.se/global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/kamelmjolkas.jpg

Ämnen

Kategorier

Regioner


SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.