Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Pressinbjudan: Växtsäsongen ändras i varmare klimat

    I takt med diskussionen om klimatförändringar har intresset för hur växter och djur påverkas ökat. Vårtecknen kommer tidigare och löven sitter kvar längre på hösten. Forskare gräver nu i gamla arkiv för att få fram uppgifter. Svenska fenologinätverket ordnar workshop på Hotell Södra Berget i Sundsvall den 31 januari-1 februari.

  • Vargforskning först ut i SLU:s föredragsserie

    Om rädda vargar och vargrädda människor handlar 2011 års första lunchföredrag i SLU:s serie ”Fem i tolv”. Ett högaktuellt och mycket omdiskuterat ämne inleder vårens föredrag. Jens Karlsson från SLU:s forskningsstation Grimsö i Bergslagen, ger 2 februari, sin syn på aktuell forskning kring varg. Föredraget hålls 11.55-12.30 i biblioteket vid SLU på Campus Ultuna i Uppsala.

  • Tillväxt genom Tillväxt Trädgård

    Är vi på väg att uppfylla våra mål i Tillväxt Trädgård eller har vi spänt bågen för högt? Är det bara konsumenternas val och preferenser som driver utvecklingen inom trädgårdsnäringen eller kan projekt som Tillväxt Trädgård göra skillnad?
    Målsättningen för Tillväxt Trädgård, ett samarbete mellan bland annat SLU Alnarp och LRF/GRO, är att starkt bidra till att trädgårdsnäringen under åren 2007–2

  • Ny kunskap om grisars immunförsvar

    Immunförsvaret är komplicerat även hos grisar, men nu finns det en teknik som kan hjälpa forskarna att ta reda på hur det fungerar. Märit Andersson har i sitt doktorsarbete vid SLU kartlagt hur grisarnas immunsystem reagerar på några vanliga bakterier och virus, som bland annat kan orsaka diarréer.

  • Ryggont hos såväl herre som hund

    Såväl människor som hundar kan få problem med ryggen. När det gäller diskbråck så ger det likartade symtom och kan behandlas med samma metoder oavsett om patienten är tvåbent eller fyrbent. Det visar en ny avhandling vid SLU. –Jag har sett många likheter mellan hund och människa när det gäller förslitningen av diskerna, säger veterinär Niklas Bergknut som gjort doktorsavhandlingen.

  • Bättre spermafrysning kan rädda tigern

    Med hjälp av avelsprogram kan utrotningshotade populationer av kattarter fås att överleva. Paweena Thuwanut har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur man ska få spermakvaliteten att bibehållas efter frysförvaring och upptining. Hon fann att antioxidanten glutationperoxidas i spädningsvätskan kunde öka de upptinade spermiernas kvalitet.

  • Back pain in both master and dog

    Both humans and dogs can develop back problems. Slipped discs have similar symptoms and can be treated with the same methods regardless of whether the patient has two legs or four. This is shown in a new dissertation at SLU (Swedish University of Agricultural Sciences).

  • Mer uthållig fläsk- och fiskproduktion i Vietnam genom forskningssamarbete

    Tillsatser av probiotiska bakterier och jäst i grisfoder kan minska behovet av antibiotika i vietnamesisk grisuppfödning. Dessutom kan fiskmjöl i grisfodret ersättas med ensilerat billigt fiskrens från lokala fiskodlingar. Även fiskodlarna kan utnyttja lokala råvaror och restprodukter bättre, bl.a. räkhuvuden. Detta framgår av tre doktorsavhandlingar från SLU.

  • Ryggont hos såväl herre som hund

    Såväl människor som hundar kan få problem med ryggen. När det gäller diskbråck så ger det likartade symtom och kan behandlas med samma metoder oavsett om patienten är tvåbent eller fyrbent. Det visar en ny avhandling vid SLU.

  • Hur bildas veden i trädens stam?

    Vedämnets sammansättning och innehållet av cellulosa i stammarna har stor betydelse vid framställning av förnybara produkter från skogsråvara, t.ex. träpellets. Robert Nilsson vid SLU i Umeå har med molekylära metoder tagit reda på mer om hur vedceller bildas.

  • Människa och djur har gemensamt reaktionsmönster

    Interaktion människor emellan, men också mellan människor och djur, uppvisar stora likheter. Det visar Linda Handlin i sin avhandling vid SLU i samverkan med Högskolan i Skövde. Syftet med avhandlingen var att undersöka hormonella och fysiologiska förändringar hos nyblivna mammor i samband med amning och även hos hundägare och hundar under tiden de interagerar med varandra.

  • Mer mjölk från välskötta kameler

    Kameler fungerar som andra däggdjur – deras mjölk koncentreras när de utsätts för uttorkning. De ger mer mjölk när de mjölkas fyra gånger om dagen jämfört med om de bara mjölkas en gång. Tafesse Bekele har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat kameler i Etiopien och hur de ska skötas för att ge mesta möjliga mjölk till de nomadfamiljer som äger dem.

Visa mer