Gå direkt till innehåll
Ny kunskap om grisars immunförsvar

Pressmeddelande -

Ny kunskap om grisars immunförsvar

Immunförsvaret är komplicerat även hos grisar, men nu finns det en teknik som kan hjälpa forskarna att ta reda på hur det fungerar. Märit Andersson har i sitt doktorsarbete vid SLU kartlagt hur grisarnas immunsystem reagerar på några vanliga bakterier och virus, som bland annat kan orsaka diarréer.

Diarrésjukdomar är vanliga bland grisar världen över. För att kunna bekämpa de olika tarmsjukdomarna är det viktigt att veta hur grisens immunförsvar reagerar på olika patogener.

Veterinär Märit Andersson har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt om generna för ett antal cytokiner, dvs. signalproteiner som produceras av immunförsvaret, uttrycks mer eller mindre hos sjuka grisar jämfört med friska. Hon använde sig bland annat av så kallad microarray-teknik, som visar om en viss gen är på- eller avslagen.

Hos grisar, som hade infekterats experimentellt med svindysenteribakterien Brachyspira hyodysenteriae, såg Märit Andersson en ökning av de vita blodkropparna monocyter och neutrofiler. Dessa vita blodkroppstyper ”äter upp” och förgör främmande mikrober. Även CD8α+-lymfocyter, dvs. vita blodkroppar som inte använder sig av antikroppar utan har andra sätt att döda invaderande organismer på, ökade i antal.

Cytokinerna IL-1β, IL-6 och TNF-α fanns i förhöjd mängd i blodet, och genuttrycket för IL-1β hade även ökat i tarmen hos en gris som insjuknat naturligt i svindysenteri. Alla de här cytokinerna är inflammationsframkallande och ger bland annat feber och startar en akutfasreaktion som motverkar infektionen.

Bakterien Lawsonia intracellularis orsakar en sjukdom, som finns i två former: en kronisk med diarré och nedsatt tillväxt, samt en akut med blodig diarré och plötslig död. Hos naturligt sjuka grisar sågs inga skillnader i cytokinmängderna jämfört med friska kontrollgrisar, varken i blodet eller i tarmen. Resultaten från tarmanalyser pekar på att en okomplicerad, kronisk infektion med L. intracellularis inte ger upphov till något markant immunsvar, och att de allvarliga symtomen med blodig diarré snarare är en komplikation till den kroniska sjukdomen än en akut sjukdomstyp.

Hos grisar som hade infekterats med viruset PCV2, som orsakar sjukdomen PMWS (Postweaning multisystemic wasting syndrome) sågs ett ökat genuttryck för cytokinerna IL-6, IL-10 and IFN-γ i tarmen. En ökning av genuttrycket för IFN-γ i tarmen återfanns även hos naturligt sjuka grisar. Dessutom sågs ett markant ökat genuttryck för olika så kallade interferonstimulerade gener (ISG) hos grisar med PCV2-infektion. Interferoner är speciella cytokiner, som triggar igång ISG, vilka är viktiga vid bekämpning av virusinfektioner.

– Resultaten visar tydligt microarray-teknikens potential för att registrera immunsvaret vid olika tarminfektioner, säger Märit Andersson. Vidare analyser kan ge fördjupad kunskap om immunsvaret även vid andra tarminfektioner hos gris.

----------------------------------------------

Veterinär Märit Andersson, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för diagnostik och stordjur, SLU, har försvarat sin avhandling med titeln ”On the Immune Response in Porcine Enteric Diseases -with Special Reference to Swine Dysentery, Proliferative Enteropathy and PMWS”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.

Tid: 15 dec 2010 kl 09.15

Plats:KC 3:an, Ultuna, Uppsala

Opponent: Docent Lars Erik Larsen, Adelningen för veterinär diagnostik och forskning, Veterinärinstitutet, Danmarks Tekniska Universitet, Köpenhamn, Danmark.

Mer information

Marianne Jensen-Waern (huvudhandledare) 018-67 14 63, Marianne.Jensen-Waern@slu.se

Märit Andersson, 070-748 27 10, Marit.Andersson@slu.se

Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002412/

Hemort: Uppsala

Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för diagnostik och stordjur, http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-kliniska-vetenskaper/om-institutionen/dos/

Pressfoto

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Porträtt av Märit Andersson. Foto: Jenny Andersson, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/MaritAnderssonJA.jpg

Gris i halmen. Foto: Märit Andersson, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/grisMA.jpg

Ämnen

Kategorier

Regioner


SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.