I Sverige försöker man kombinera naturhänsyn med högproduktivt skogsbruk på större delen av skogsarealen. Ett intressant alternativ till ”den svenska modellen” är triad-skogsbruk, som har prövats på vissa håll i Nordamerika. Det innebär att skogslandskapet delas in i tre skötseltyper: skog för intensiv fiberproduktion, skog med naturanpassat skogsbruk och skog som lämnas obrukad.
Professor Göran Ericsson är från 1 september ny professor i viltekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
För att bromsa avskogningen i Etiopien görs försök att överlåta förvaltningen av naturskog till lokalbefolkningen. Yemiru Tesfaye har i en avhandling från SLU undersökt hur detta har fungerat. Skogsinkomsterna visade sig vara mycket viktiga, inte minst för de fattigaste. Samtidigt var skötseln inte långsiktigt uthållig, och det behövs därför en bättre dialog mellan brukare och myndigheter.
Projektet Tillväxt Trädgård startar en ny period på 3 år. Syftet med projektet är att bidra till att skapa tillväxt inom trädgårdsbranschen genom nytänkande i starka samarbetsprojekt och utbildningsinsatser samt genom prioriterad forskning och utveckling.
Tillväxt Trädgård organiseras nu i två program; Programmet för utveckling av företagande och marknader samt Programmet för företags- och mark
Tisdag 23 augusti invigs slakteriet i Lövsta forskningscentrum för lantbrukets djur, 5 km öster om Uppsala. Media hälsas välkommen att delta!
Hur farliga är de små nanopartiklar som kommer från bilkatalysatorerna för våra lungor? Forskare vid institutionen för kemi, SLU, har nu undersökt detta i samarbete med forskare från Karolinska institutet.
Femton driftledare för större mjölkgårdar i Kina kommer med start i dag 15 augusti att under två veckor att lära sig mer om djurhälsoarbete enligt svensk modell. – En effektiv mjölkproduktion kräver en god djurhälsa och då behövs förebyggande insatser och rutiner för uppföljning, säger veterinär Karin Östensson som tillsammans med husdjursagronom Ewa Wredle leder kursen vid SLU Uppsala.
Forskare vid SLU Uppsala har odlat och klassificerat en svamp som tidigare endast varit känd genom DNA-sekvenser. Svamparna, som under miljontals år levt dolda i marken, representerar en för forskningen ny klass av svampar, Archaeorhizomycetes. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science den 12 augusti.
Nästan alla längtar väl efter att sätta tänderna i höstens första, saftiga, aromrika, svenska äpplen? – Nej, inte riktigt alla. Det finns nämligen människor som tyvärr inte KAN äta färska äpplen hur gärna de än skulle vilja. Det handlar om äppleallergikerna!
Snälla äpplet AllgottFör att ge även dessa personer en möjlighet att sätta tänderna i ett saftigt och gott äpple, försöker forskare och v
För tredje året i rad ser det ut att bli ont om lingon i Norrland. SLU:s prognos för Svealand och Götaland visar däremot på mer normala mängder.
Gener från två föräldraplantor har inte alltid lika stort inflytande på ett frös utveckling, och fenomenet är betydligt vanligare än man har trott. I en studie av växten backtrav har forskare från bl.a. SLU hittat 70 gener där bidraget från den ena föräldern "stängs av". Fröets storlek är den egenskap som påverkas mest av detta, och upptäckten är därför mycket intressant för växtförädlare.
Forskare vid SLU, Uppsala universitet och i USA har tillsammans studerat vilka gene¬tiska mekanismer som gjort det möjligt att på endast 50 generationer selektera fram två hönslinjer med 12 gångers skillnad i kroppsvikt. Studien ger nya insikter kring hur man ska studera våra folksjukdomar och egenskaper av betydelse inom livsmedelsproduktionen. Resultaten publicerades i PLoS Genetics den 21 juli.
