Mekanismer bakom fetma och diabetes tolkas genom nya studier av hönstillväxt

Genom artificiellt urval har två extrema hönslinjer skapats vid Virginia Tech, USA. Den stora hönan kommer från linjen med hög tillväxt och väger tolv gånger så mycket som den lilla hönan, som är från linjen med låg tillväxt. Båda hönsen är åtta veckor gamla. Foto: Vincent J. Musi (c) (Bildrättigheter: Gina Martin gmartin@ngs.org)

Forskare vid SLU, Uppsala universitet och i USA har tillsammans studerat vilka gene­tiska mekanismer som gjort det möjligt att på endast 50 generationer selektera fram två hönslinjer med 12 gångers skillnad i kroppsvikt. Studien ger nya insikter kring hur man ska studera våra folksjukdomar och egenskaper av betydelse inom livsmedelsproduktionen. Resultaten publicerades i PLoS Genetics den 21 juli.

I studien har forskarna använt data från en korsning mellan två hönslinjer, som under ett halvt sekel selekterats för hög, respektive låg kroppsvikt. Idag väger de tunga hönorna tolv gånger så mycket som de lätta vid åtta veckors ålder.

– Det är glädjande att vi har lyckats visa att de här komplexa interaktionerna är stabila över tiden. Detta gör oss säkra på att det vi nu ser är något som verkligen har betydelse för hur kroppsvikten regleras, säger postdoktor Mats Pettersson.

Han och professor Örjan Carlborg, båda vid institutionen för husdjursgenetik, SLU Uppsala, har tillsammans undersökt geninteraktionerna i detalj.

I tidigare studier har forskarna visat att samverkande gener varit viktiga för hönsens tillväxt, men nu har man tagit ett steg längre genom att både upprepa resultaten i en oberoende population och visa att interaktionerna är ännu mer komplexa.

– Dessa hönslinjer uppvisar stora skillnader i många fler egenskaper än kroppsvikt, som exempelvis i aptit, fetma och immunförsvar. Det är därför en intressant modell för att försöka förstå de biologiska effekterna av selektion och hur dessa egenskaper regleras genetiskt. Intressant för tillämpningar både inom livsmedelsproduktion och medicinsk vetenskap, säger Örjan Carlborg.

En ökad förståelse av de grundläggande genetiska mekanismer som orsakar folksjukdomar som diabetes och fetma, eller som är av betydelse för produktionen av livsmedel från växter och djur, är central för att vi ska kunna öka vår livskvalitet och försörja en växande befolkning.

– Forskarna har länge varit osäkra på hur stor betydelse genetiska interaktioner har för regleringen av dessa komplexa egenskaper och därför inte lagt några större resurser på att söka efter dem. Våra resultat visar att man bör ändra strategi framöver. Om man inte gör detta blir det svårt att på ett effektivt sätt utnyttja genetisk information till att hitta nya behandlingar för sjukdomar och avla fram djur och växter som producerar livsmedel på ett effektivt och miljövänligt sätt.

Mer information
Örjan Carlborg, tel 076-21 09 114, e-post: orjan.carlborg@slu.se

Läs artikeln i PLoS Genetics: http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.1002180