Från den 1 januari 2012 införs ett nytt förvaltningssystem för Sveriges viktigaste vilt, älgen. Sveriges lantbruksuniversitet har på regeringens uppdrag tagit fram ett utbildningsmaterial som riktar sig till alla som kommer att arbeta med älgförvaltning, från länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer och älgförvaltningsgrupper till de enskilda jaktlagen och jägarna.
Skandinaviska älgar är rädda för människan men har ”glömt” hur man försvarar sig mot vargen. Älgjakten har minskat i vargområden, medan lodjur inte konkurrerar alls med vargar. Det är några av slutsatserna i Camilla Wikenros avhandling från SLU. Hon konstaterar också att asätare som räv och korp sedan vargens återkomst inte har fått bättre tillgång på föda, men den är jämnare fördelad över året.
En sugga ska lämna ifrån sig många, tunga och livskraftiga smågrisar, men aveln kan inte fokusera enbart på detta. En sugga som tär för hårt på hullet under digivningen riskerar nämligen att utveckla bogsår och hon lyckas kanske inte producera en lika stor kull nästa gång. Om detta skriver Helena Lundgren från SLU i en avhandling om förutsättningarna att avla fram mer produktiva suggor.
Hampa har goda förutsättningar att bli en viktig energigröda i Sverige. Avkastningen är hög, bekämpningsbehovet litet och grödan kan utnyttjas i form av såväl fastbränsle som biogasråvara. Det skriver Thomas Prade i en doktorsavhandling från SLU.
Att ha möjlighet att motionera i en fridfull natur, gärna lövskog, är mycket viktigt för dagens stressade människor. Det har Matilda Annerstedt konstaterat i sin avhandling vid SLU. Återhämtning från stress blev mer effektiv i en virtuell skogsmiljö med fågelkvitter m.m. än i en lugn inomhusmiljö utan naturljud.
Kraftledningsgator kan inte ersätta jordbruksfåglarnas naturliga miljöer, enligt en ny undersökning från Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Uppsala universitet och SLU.
En forskargrupp i Umeå har tilldelats fem miljoner per år under en femårsperiod av forskningsrådet Formas. Den starka forskargruppen finns vid Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet, och ska studera ägarförhållanden, bosättnings- och arbetsmönster bland landsbygdens befolkning. Huvudsökande och forskningsledare är professor Carina Keskitalo.
Skadegöraren granbarkborre angriper även nordamerikanska granarter och förökar sig där, enligt nya studier på SLU:s försökspark Tönnersjöheden. Men de individer som utvecklades i sitkagranstockar, var inte lika stora som de som kom från stockar av svensk gran. Sitkagran är alltså en sämre förökningsplats för granbarkborrarna, vilket man skulle kunna ta hänsyn till när nya granar ska planteras.
Nötköttsföretagande idag och i framtiden är årets tema för Alnarps nöttköttsdag den 1 december i Alnarp.
För att öka eller bibehålla dagens svenska nötköttsproduktion krävs att unga vill satsa på näringen i framtiden. På Alnarps Nötköttsdag presenteras de ungas syn på framtidens företagande och bankens syn på lyckade ägarskifte. Detta varvas med presentationer av nötköttsproduktion i Danmark, a
Lokal ekonomi på landsbygden kan stärkas med hjälp av lokala traditioner. Nu startar ett EU-finansierat projekt vid Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid SLU och Uppsala universitet som utgår från en gammal lantbrukstradition för modern landsbygdsutveckling.
Forskare vid Centrum för biologisk mångfald har beviljats anslag från Vetenskapsrådet för ett treårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om gränssnittet mellan människa, samhälle och ekosystemen i Sverige under den agrara och industriella revolutionen, en föränderlig period 1750–1900.
Baljväxters nettoutsläpp av koldioxid och lustgas är mindre än för kvävegödslade grödor, vilket gör dem extra bra som energigröda. Erik Steen Jensen vid SLU har i en syntesartikel ställt samman den befintliga kunskapen om baljväxter. Odlingen av baljväxter innebär också mindre användning av fossil energi än kvävegödslade grödor, eftersom produktionen av kvävegödsel är mycket energikrävande.
