Kraftledningsgator löser inte fåglars bostadsbrist

Kraftledningsgator kan inte ersätta jordbruksfåglarnas naturliga miljöer, enligt en ny undersökning från Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Uppsala universitet och SLU.

Kraftledningsgator kan fungera som viktiga ersättningsbiotoper för arter som trängs bort från de minskande betesmarkerna i det traditionella odlingslandskapet. Men en ny studie från CBM indikerar att kraftledningsgatorna inte fyller denna viktiga ersättningsfunktion för jordbrukslandskapets fåglar.

Undersökningen ingår i en större studie på flera organismgrupper. I en tidigare rapport drog forskarna slutsatsen att kraftledningsgatornas skötsel har stor betydelse för fjärilsfaunan. I den aktuella studien konstateras att detsamma inte kan sägas för fåglar, som inte visade sig svara på skötselåtgärder och olika karaktärsdrag i kraftledningsgator.

Under inventeringen påträffades totalt 58 fågelarter i kraftledningsgatorna. Det är en relativt hög siffra, men de flesta var vanliga skogsarter och endast ett fåtal jordbruksfåglar. De arter som drogs till kraftledningsgatorna var typiska buskmarksarter som söker efter föda och lägger sina bon i buskar och låga träd. Inga ovanliga fåglar förutom trädlärka tycktes föredra kraftledningsgatorna.

Den enskilt viktigaste faktorn i kraftledningsgatorna var förekomst av enar, som attraherade vissa trädhäckande fågelgrupper med öppna bon. Enar, som inte växer till samma höjd som lövsly, utgör normalt inget problem för kraftledningar. En slutsats av undersökningen är att sparade enar både gynnar vissa fåglar och gör röjningsarbetet billigare.

Läs hela rapporten >

Läs mer
Fågelfaunan i kraftledningsgator – effekt av skötsel och omgivande landskap
Åke Berg & Roger Svensson, 2011
CBM:s skriftserie 57

Kontakt:
Roger Svensson, CBM
Tel. 018-67 24 54, 070-358 84 48
Roger.Svensson@slu.se

Åke Berg, CBM
Tel. 018-67 26 24, 070-215 92 51
Ake.Berg@slu.se