The forests of the world supply a significant amount of moisture that creates rain. A new study published in Global Change Biology reveals how this important contribution of forests to the hydrologic cycle is often overlooked in water resource policy, such as that of the EU. The study shows that reducing forest area reduces regional and continental rainfall.
Driftstopp i stora ladugårdar med automatisk mjölkning kan leda till att enskilda kor får vänta i upp till ett dygn på nästa mjölkning. Sådana kor mjölkar mindre under tio dagar efteråt. Mjölkens sammansättning och kvalitet försämras inte av det långa mjölkningsuppehållet, men celltalet i mjölken fördubblas under de första dygnen. Detta visar Branislav Lakic i en doktorsavhandling från SLU.
På Gotland finns det en koloni med tallprocessionsspinnare. Larverna gör skada på tall och utgör en allergirisk för människan. Man har befarat att ett större utbrott kan vara under uppseglande, men Cecilia Ronnås konstaterar i sitt doktorsarbete vid SLU att spridningen till nya områden är begränsad och därför är risken liten för att angreppen ska växa i omfattning.
I ett ändrat klimat förväntas utbrott av såväl gamla som nya skadegörare öka, och de regionala skadeutbrotten fångas inte upp i den årliga inventeringen av Riksskogstaxeringen vid SLU. Via rapporteringssystemet SkogsSkada kan man få en indikering på att en viss skadegörare börjar uppträda i en viss region, och då sätta igång en riktad inventering.
Även i Norrland dödar snytbaggen många nyplanterade granar och tallar. Men med hjälp av flera kombinationer av enkla åtgärder kan man minska de norrländska skadorna till en acceptabel nivå, skriver några SLU-forskare i en artikel i tidskriften Forest Ecology and Management.
Från den 1 januari 2012 införs ett nytt förvaltningssystem för Sveriges viktigaste vilt, älgen. Sveriges lantbruksuniversitet har på regeringens uppdrag tagit fram ett utbildningsmaterial som riktar sig till alla som kommer att arbeta med älgförvaltning, från länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer och älgförvaltningsgrupper till de enskilda jaktlagen och jägarna.
Skandinaviska älgar är rädda för människan men har ”glömt” hur man försvarar sig mot vargen. Älgjakten har minskat i vargområden, medan lodjur inte konkurrerar alls med vargar. Det är några av slutsatserna i Camilla Wikenros avhandling från SLU. Hon konstaterar också att asätare som räv och korp sedan vargens återkomst inte har fått bättre tillgång på föda, men den är jämnare fördelad över året.
En sugga ska lämna ifrån sig många, tunga och livskraftiga smågrisar, men aveln kan inte fokusera enbart på detta. En sugga som tär för hårt på hullet under digivningen riskerar nämligen att utveckla bogsår och hon lyckas kanske inte producera en lika stor kull nästa gång. Om detta skriver Helena Lundgren från SLU i en avhandling om förutsättningarna att avla fram mer produktiva suggor.
Hampa har goda förutsättningar att bli en viktig energigröda i Sverige. Avkastningen är hög, bekämpningsbehovet litet och grödan kan utnyttjas i form av såväl fastbränsle som biogasråvara. Det skriver Thomas Prade i en doktorsavhandling från SLU.
Att ha möjlighet att motionera i en fridfull natur, gärna lövskog, är mycket viktigt för dagens stressade människor. Det har Matilda Annerstedt konstaterat i sin avhandling vid SLU. Återhämtning från stress blev mer effektiv i en virtuell skogsmiljö med fågelkvitter m.m. än i en lugn inomhusmiljö utan naturljud.
Kraftledningsgator kan inte ersätta jordbruksfåglarnas naturliga miljöer, enligt en ny undersökning från Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Uppsala universitet och SLU.
En forskargrupp i Umeå har tilldelats fem miljoner per år under en femårsperiod av forskningsrådet Formas. Den starka forskargruppen finns vid Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet, och ska studera ägarförhållanden, bosättnings- och arbetsmönster bland landsbygdens befolkning. Huvudsökande och forskningsledare är professor Carina Keskitalo.