Allt om myror och getingar
Sommar, sol, glass … och småkryp. När myror och getingar kommer på tal väcks olika känslor inom oss. Nu går det läsa mer om dessa häpnadsväckande finurliga samhällsbyggare.
Sommar, sol, glass … och småkryp. När myror och getingar kommer på tal väcks olika känslor inom oss. Nu går det läsa mer om dessa häpnadsväckande finurliga samhällsbyggare.
Öppna jordbrukslandskap där det odlas både vallväxter och spannmål är mest attraktiva för storspoven. Det visar Adriaan de Jong i en avhandling från SLU. Han visar även att byggandet av Botniabanan inte tycks ha haft någon negativ inverkan på storspovsbeståndet längs bansträckningen.
Tomas Lundälv, marinbiolog från Grebbestad, tilldelas ArtDatabankens naturvårdspris 2012. Tomas har sedan 1970-talet varit en eldsjäl och ledande i Sverige inom undervattensdokumentation av miljöer och marina arter med hjälp av fotografiska tekniker. Han har på så sätt öppnat den fantastiska värld som finns i svenska marina miljöer.
Sven Lovénmedaljen i guld 2012 tilldelas Malin Strand, marin forskare och redaktör vid Nationalnyckeln.
Per Alström, ArtDatabanken vid SLU Uppsala, har fått ett hedrande uppdrag i Kina. Han blir, som förste svensk, gästprofessor vid Vetenskapsakademin i Beijing. – Fantastiskt roligt! Det är magiskt att få forska på heltid på fåglar, säger Per Alström.
Hotet mot den svenska flodkräftan kommer främst från olaglig utplantering av signalkräftor. Det bästa sättet att rädda arten är att bevara intresset för att odla, fiska och äta den, säger kräftforskaren Lennart Edsman vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Per Alström från ArtDatabanken vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, upptäckte tillsammans med kinesiska kollegor ett häckningsområde för den nästan helt okända svartstrupiga näktergalen Luscinia obscura. Området finns i Qinlingbergen i Shaanxi-provinsen, i den nordliga delen av centrala Kina.
Ett allt intensivare skogsbruk sker på bekostnad av arterna visar en ny studie. Vi går mot ett skogsodlingslandskap med mycket lite kvarvarande gammelskog. Och de nya skogarna kommer inte att ha samma naturkvaliteter som de gamla.
Spåren från fjärilslarver avslöjar vem som varit framme. Larvernas gnag inuti bladen kallas för bladminor. Ofta har arten samma namn som växten den lever på, till exempel kålmalen. Kålmalen är också en av världens vanligaste fjärilar som hittas inte bara i vår egen trädgård utan även på avlägsna öar ute i världshaven.
Sex nationella parter, däribland ArtDatabanken vid SLU, har undertecknat ett konsortieavtal för samverkan kring uppbyggnaden av Svenska LifeWatch.
Torleif Ingelög, tidigare chef för ArtDatabanken vid SLU, har tilldelats priset “The Planta Europa Jean-Paul Galland Award” som idag delas ut i Krakow, Polen. The Jean-Paul Galland Award anses vara ett av de finaste europeiska naturvårdspriserna. Det delas ut vart tredje år och det är femte gången som utdelningen sker. Priset, som delas ut 24 maj, utgörs av en guldmedalj och diplom.
Upptäck svenska hajar, rockor, lansettfiskar, nejonögon, pirålar och sjöpungar i den första volymen om fiskar i bokverket Nationalnyckeln. Läs om pigghajen som fortfarande förekommer längs den svenska västkusten, trots att den sedan 1980-talet minskat i antal med 95–98 %. Eller upptäck tarmsjöpungen, en våra vanligaste sjöpungar som växer i stora klasar nära land på rep, bryggor och stenar.