Tillståndet för rödlistade arter i skogen

Ett allt intensivare skogsbruk sker på bekostnad av arterna visar en ny studie. Vi går mot ett skogsodlingslandskap med mycket lite kvarvarande gammelskog. Och de nya skogarna kommer inte att ha samma naturkvaliteter som de gamla.

Under det senaste seklet har det svenska skogsbruket lyckats öka skogens tillväxt, virkesförråd och produktion tack vare ett målmedvetet arbete. Baksidan av denna utveckling är att det också starkt ändrat förutsättningarna för djur, växter och svampar, vilket resulterat i att var tionde svensk skogsart idag är rödlistad. Mönstret är i stort sett detsamma i våra grannländer Finland och Norge. På lång sikt är tillståndet allvarligt eller osäkert för omkring 5 000 skogsarter i Fennoskandien.

ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i en rapport sammanfattat bland annat tillståndet för rödlistade skogsarter i Sverige och en jämförelse med tillståndet i våra grannländer görs. Målsättningen är att denna kunskap ska bidra till en bättre förvaltning av den biologiska mångfalden. Några slutsatser från rapporten är:

Sveriges skogslandskap har omvandlats till ett landskap av biologiskt monotona produktionsskogar. Dessa skogar blir inte riktigt gamla och är mindre variationsrika. Därmed förändras förutsättningarna för skogens arter. Vissa gynnas, men betydligt fler missgynnas. Tre av fyra rödlistade arter minskar så kraftigt att deras framtid inte är säkrad, och knappt fem procent av dessa arter är redan utdöda från landet.

Sedan 1950 har ca 60 % av Sveriges produktiva skogsmark slutavverkats. Inom 20 år kommer samma omvandling att ske för all äldre skog som finns kvar utanför skyddade områden. Med dagens utveckling kommer då 95 % av Sveriges produktiva skogsmark att vara produktionsskog. Denna stora omvandling innebär att tillståndet för skogens biologiska mångfald kommer att bli fortsatt sämre, trots att det avsätts allt mer skogsreservat, och trots att skogsbruket sedan 20 år tar viss miljöhänsyn och oftast är certifierat.

Finska och norska rödlistor visar att svenska skogsarter i hög utsträckning också är rödlistade i grannländerna och av likartade anledningar. Följaktligen kan vi inte lita på att arterna har en fristad i något annat land, utan åtgärder måste vidtas i alla berörda länder.

En kraftigt utökad areal av skog som skyddas långsiktigt, i kombination med bra miljöhänsyn i produktionsskogar, behövs för att förlusten av biologisk mångfald ska hejdas. Det kräver givetvis att statsbidragen för avsättningar anpassas efter behovet.

– Om inte skogssektorn snabbt kommer till rätta med problemen är risken överhängande att förlusten av arter kommer att fortgå, säger Artur Larsson vid ArtDatabanken SLU.
– Det bästa vore om vi kunde skapa förutsättningar för att uppnå livskraftiga populationer genom en samlad helhetssyn för både skyddad och brukad skog.

Kontaktpersoner vid ArtDatabanken SLU
Artur Larsson (biolog, redaktör) 018-67 22 18, artur.larsson@slu.se
Johan Samuelsson (pressansvarig) 018-67 34 09, johan.samuelsson@slu.se

Fakta om ArtDatabanken SLU
ArtDatabanken är ett nationellt centrum för kunskap om Sveriges vilda växter, svampar och djur. Via webbaserade databaser sammanställs och tillgängliggörs känd information om arters förekomst, ekologi m.m. Utifrån denna kunskap tas den nationella rödlistan fram, en bedömning av vilka arter som löper risk att helt försvinna ur landet. ArtDatabanken bevakar status för arter och naturtyper som är prioriterade inom EU. Hos ArtDatabanken drivs även Svenska artprojektet, inklusive bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. ArtDatabanken är en del av SLU och samtidigt en viktig länk mellan forskare, naturvårdare och allmänheten.