Ständigt nya majssorter gör det svårt för odlarna att välja rätt. Nu ska SLU-forskare från Umeå, Uppsala och Alnarp ta fram ett modernt beslutsstöd som visar vilka sorter som passar bäst i olika delar av landet. Bättre sortprovning, tillväxtmodeller och foderanalyser är tre viktiga komponenter i det nya forskningsprojektet.
Regeringen har idag beslutat om en minskning av budgeten för verksamheten under 2013 vid ArtDatabanken, SLU, från tidigare 77 till 67 miljoner SEK. Av dessa ska 55 användas för verksamheten inom Svenska Artprojektet.
Vanliga granar sätter kottar först vid 20–25 års ålder. Nu har forskare från SLU, Skogforsk och KTH tagit fram en gran som kan fås att sätta kottar redan inom ett år efter frösådd, vilket kan komma till nytta i förädling. Granen härstammar från en muterad gran som upptäcktes för över 100 år sedan. Forskarna har även identifierat en gen som tros bidra till att granen sätter kottar så tidigt.
Potatisbladmögel är potatisodlarnas värsta fiende, och nu visar det sig att den genetiska variationen hos denna skadegörare tycks vara större i Norden än någon annanstans utanför Sydamerika. Dessutom har vi fått in ett ogräs som hjälper till med smittspridningen. Om detta berättar Lina Sjöholm i en avhandling från SLU.
Utvecklingen mot bättre djurskydd i olika länder sker enligt samma mönster. Det är därför viktigt att ta reda på i vilket stadium ett land befinner sig, för att hitta rätt metoder för förbättring av produktionsdjurens villkor. Det konstaterar forskare i en ny rapport och presenterar samtidigt viktiga verktyg för att arbeta strategiskt med att förbättra villkoren för djuren i hela EU.
Ta del av en mycket intressant branschbeskrivning av trädgård ‐ hortikultur, utemiljö och fritidsodling!
Forskningsprogrammet Future Forests fortsätter som planerat i ytterligare fyra år, enligt ett beslut fattat den 11 december av Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning. I och med detta säkras också SLU satsning på att skapa ett permanent syntes- och analyscenter som kan hantera komplexa och tvärvetenskapliga frågor kring skoglig markanvändning.
Kons totala mjölkproduktion bibehålls när upp till 70 procent av fodret består av gräsensilage av hög kvalitet, jämfört med om de får mer kraftfoder. Mikaela Patel har i sitt doktorsarbete vid SLU jämfört effekten av olika nivåer av grovfoder till högavkastande kor.
Småskalig grisuppfödning är en viktig del av livsmedelsproduktionen i Laos, men grisarna växer inte så bra som de skulle kunna göra. Mer proteinrikt växtfoder och salttillskott skulle förbättra situationen, skriver Malavanh Chittavong i en avhandling från SLU.
Fruktdofter som i vanliga fall är starkt lockande för bananflugor blir helt ointressanta om luften även innehåller geosmin, ett ämne som bildas av toxiska mikroorganismer. Bananflugan har alltså en doftstyrd direktlinje till hjärnan som hjälper flugan att undvika giftig mat – ett tidigare okänt fenomen. Bakom forskningen står forskare från Max Planck-institutet i Tyskland och SLU.
Förbränning av fossila bränslen, trakthyggesbruk och dikning av rika klibbalkärr har under de senaste hundra åren lett till en kraftigt ökad bildning av metylkvicksilver (MeHg) och ackumulering av giftet i insjöfisk. Nu visar forskning från SLU att restaureringar av klibbalkärr kan motverka utvecklingen eftersom kärrjorden bryter ner metylkvicksilvret.
Nu kan du se statistik från SLU:s Riksskogstaxering som färgglada animerade bubblor. Med hjälp av den senaste tekniken inom visualisering kan du följa skogens utveckling sedan 1920-talet. Du kan också göra egna analyser och dela med andra.
