Olika lösningar i olika länder nödvändigt på vägen till förbättrad djurvälfärd i EU

Utvecklingen mot bättre djurskydd i olika länder sker enligt samma mönster. Det är därför viktigt att ta reda på i vilket stadium ett land befinner sig, för att hitta rätt metoder för förbättring av produktionsdjurens villkor. Det konstaterar forskare i en ny rapport och presenterar samtidigt viktiga verktyg för att arbeta strategiskt med att förbättra villkoren för djuren i hela EU.

Hur djuren i lantbruket mår har ingen direkt relation till regelverket kring djurvälfärd i landet. Skillnaderna mellan hur djuren har det i olika länder kan förutom olikheter i lagar och regler bero på medborgares och konsumenters medvetenhet, handlarnas och de ideella organisationerna position, jordbrukarnas kunskaper och medvetenhet och mycket annat.

De mest effektiva verktygen för att förbättra djurvälfärden beror därför på var man är, i vilket land och i vilken kontext. Det konstaterar forskare i EU-projektet EconWelfare, i en nyligen publicerad artikel i den internationella vetenskapliga tidsskriften Animal Welfare. Trots olikheterna i praxis har man sett att djurskyddspolicy i olika länder utvecklas enligt en och samma kurva, som består av fem steg mot en bättre djurvälfärd.

- Det finns inget särskilt ”europeiskt synsätt” på djurskydd utan olika kulturer med olika normer, värderingar och ambitioner i de här frågorna. Vilka som är de lämpligaste och mest effektiva åtgärderna för förbättrade förhållanden beror på var man befinner sig i diskussionen om djurskydd i ett land, säger Linda Keeling, professor i djurskydd på SLU och ledare för den del av EconWelfare som handlar om djurskyddspolicy.

Därför är det inte troligt att man kan hitta en enhetlig lösning för att främja djurvälfärden i hela EU. Men det forskarna erbjuder i sin rapport är ett verktyg för att identifiera i vilket stadium ett land befinner sig för att kunna sätta in rätt resurser där det behövs och kan göra skillnad.

Vägkarta för djurskydd
I sin studie har forskarna genomfört analyser i åtta europeiska länder. Resultatet är ett konceptuellt ramverk, en ”vägkarta för djurskydd”. I frågorna till intressentgrupperna i studien fokuserade man på upplevelsen av nivån på och betydelsen av produktionsdjurens välfärd i respektive land och hur tryck uppifrån skapas för att förbättra djurvälfärden. För varje steg på vägen mot bättre djurvälfärd har forskarna också identifierat särskilda policyinstrument tillsammans med de intressentgrupper som är mest tongivande just där.

Sverige utmärker sig
Sverige och andra länder i nordvästra Europa är områden där man själv bedömer att nivån på djurvälfärd är mycket hög, men strategierna varierar.

- Sverige är ett av de länder som reglerar djurskyddsfrågorna främst genom lagstiftning, medan man i exempelvis Storbritannien har valt att utveckla certifiering och märkning av varor för att skapa opinion och förändring, säger Linda Keeling.

Vad gäller Sveriges utveckling ser det lite annorlunda ut än övriga undersökta länder. Innan Sverige gick med i EU hade man redan höjt nivån på lagstiftningen kring djurvälfärd här och vi befinner oss långt före andra länder på det sättet. Men det finns fortfarande väldigt få produkter på marknaden som inriktar sig på just detta – där har Sverige inte kommit särskilt långt.

EconWelfare är ett europeiskt forskningsprojekt som syftar till att ge förslag till nationella och europeiska politiker och tjänstemän för att förbättra djurskydd inom lantbruket. Projektet är ett samarbete mellan forskare i Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Italien, Makedonien, Polen, Schweiz och Sverige. SLU är ansvarig för den del av projektet som arbetar med utveckling av policy och övervakning. Linda Keeling från SLU är också koordinator för Centre of Excellence in Animal Welfare Science. Läs mer på: www.slu.se/animalwelfare

Kontakt: Linda Keeling: Linda.Keeling@slu.se, Mobiltel: 0703-593040