Varje år sedan 2011 släpps nästan 300 000 unga laxar och havsöringar (smolt) ut i Dalälven. En del av dem tar sig troligen aldrig ut på öppet hav utan hamnar i magen på de skarvar som söker föda i älvmynningen. Det visar de scanningar efter fiskmärken som både Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelsen i Uppsala nu genomfört i skarvkolonier i området.
I år blev det vårtemperaturer ovanligt tidigt i hela Sverige. Vintern kom tillbaka på många håll, men nu är våren på gång även långt upp i norr och i söder är det redan meteorologisk sommar på flera platser. Hur fungerar det för växterna när det blir så? Under Valborgshelgen uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att rapportera in en handfull vårtecken till Vårkollen.
Den stora skogsbranden i Västmanland gav en unik möjlighet för ekologer från bl a SLU att studera vad som händer i naturen efter en så omfattande störning. Den första vetenskapliga sammanställningen visar att många växter och djur återvände snabbt. Branden har också gynnat flera sällsynta arter som svedjenäva och tretåig hackspett.
Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. Skördeförluster på upp till 25 procent är sannolikt inte ovanliga, enligt en ny studie från SLU. Trots detta kan stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi, då intäkterna från kommersiell jakt kan överstiga kostnaden för betesskador. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden.
Kan genteknik bidra till en effektivare växtförädling i Afrika? Det tror forskare i ett SLU-lett projekt som siktar på kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Projektets ena syfte är att stärka afrikansk växtförädling genom teknologiöverföring. Det andra är att stödja framtagandet av regelverk kring användning av genteknik i växtförädling.
En svampsjukdom som angriper tall har för första gången upptäckts i Sverige och Skandinavien av forskare vid SLU. Fynden har gjorts på bergtall (Pinus mugo). Eftersom barren gulnar förlorar träden tillväxt och riskerar på längre sikt att dö. I värsta fall kan sjukdomen få spridning till den vanliga tallen (Pinus sylvestris) som är ett av landets vanligaste trädslag.
ArtDatabankens Naturvårdspris 2019 delas ut 10 april på Sveriges lantbruksuniversitet. Priset går till en person som har sett till att almsjukan på Gotland hittills har hållits i schack. En försvunnen almpopulation innebär både ett akut hot för ett stort antal rödlistade arter som är knutna till alm och samtidigt en förlust av värdefull kulturmiljö.
I takt med att mjölkkobesättningarna blir större har fler gårdar möjlighet att tillverka eget kraftfoder baserat på lokala råvaror, i stället för att köpa färdiga kraftfoderblandningar. En ny rapport från SLU beskriver vad lantbrukare kan göra för att minimera risken för foderförluster orsakade av skadliga mikroorganismer.
Trädgårdsdesignern Rigmor Celander, Höganäs, mottagare av 2019 års Stipendium till Ulla Molins minne, fick motta diplom och blommor vid en ceremoni i Malmö den 4 april. Det är Swedish Society of Public Parks and Gardens, Höganäs kommun och Tankesmedjan Movium vid SLU som inrättat stipendiet för att hedra minnet av trädgårdsarkitekten, journalisten och folkbildaren Ulla Molin.
ArtDatabanken tvingas till stora nedskärningar på grund av de minskade anslagen till Naturvårdsverket i riksdagens höstbudget. De kraftigt reducerade medlen från Naturvårdsverket under 2019 i kombination med en redan underfinansierad verksamhet, på naturvårdssidan, har lett till att ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU måste skära ned verksamhet och tjänster.
Råvarubrist och distributionsproblem begränsar produktionen och användningen av biogas idag, men med modern processteknik kan vi utnyttja fler råvaror, och omvandla gasen till biobränslen med högre energitäthet. Elham Moghaddam från SLU har undersökt de energi- och klimatmässiga följderna av att utnyttja olika typer av ny teknik.
För att få bukt med problemen med framför allt hundars förorenande på allmän plats har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU fått i uppdrag av Naturvårdsverket att utveckla metoder för DNA-analys av avföring, så att man med dess hjälp ska kunna spåra hundägare som inte tar upp bajs efter sina hundar.
