Nyhetsarkiv

  • Ny platschef för SLU i Skara

    Maria Stenberg har utsetts till ny platschef för Sveriges lantbruksuniversitet i Skara. Hon efterträder Margareta Stigson som går i pension.

  • Ny Artfakta för Sveriges artskatt

    ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet lanserar en ny webbapplikation under välkänt namn. Nya Artfakta används för svensk naturvård, artbestämning och artobservationer. Där bygger experter och naturintresserade en kunskapsbank om den artskatt som finns i Sverige. Tiotusentals personer rapporterar varje år artobservationer och bilder från Sveriges natur till Artfakta via Artportalen.

  • SLU-forskare: Så kan Sverige minska matsvinnet

    Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras och att minska matsvinnet i alla led är en av tre åtgärder som är avgörande för att hålla klimatpåverkan inom gränserna för vad jorden klarar av. Nu har forskaren Ingrid Strid med kollegor vid SLU formulerat tio rekommendationer till beslutsfattare för hur Sverige kan minska matsvinnet.

  • Rekordmycket storspigg i Östersjön

    Det finns mycket storspigg i Östersjöns utsjö. Det visar den första storskaliga kartläggningen av hur mycket storspigg det finns i Östersjön. Med tanke på artens snabba expansion och betydelse för Östersjöns ekosystem, rekommenderar forskarna att storspigg inkluderas i framtida övervakningsprogram och att den beaktas vid förvaltningen av Östersjöns ekosystem och fiske.

  • Musselodling kan visst vara en effektiv miljöåtgärd i Östersjön

    Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktion på land. En rapport i fjol menade att denna miljöåtgärd är ineffektiv och att stöd innebär slöseri med samhällets resurser. En ny rapport från SLU hävdar tvärtom att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön, tack vare ny teknik som ger betydligt större skördar.

  • Nya SLU-professorer föreläser i Alnarp

    Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Fredagen den 10 maj håller fem av dessa öppna och webbsända installationsföreläsningar i Alnarp. Föreläsningarna handlar bland annat om hur övergivna industriområden kan omvandlas till platser för allmänheten, bekämpning av skadegörare med nytto-organismer, stadslandskapets styrning och förvaltning och naturliga biostimulanter som ger större skörd.

  • Våren har kommit rekordlångt norrut

    Under Valborgshelgen genomfördes Vårkollen för femte året i rad. Nästan 8500 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från över 1600 platser i landet. Dessa växters blomning respektive lövsprickning har kommit rekordlångt norrut i år jämfört med observationerna från 2015-2018, och jämfört med för 100 år sedan är det extremt stor skillnad, just i år.

  • SLU scannar efter bevis på smoltslukande skarv

    Varje år sedan 2011 släpps nästan 300 000 unga laxar och havsöringar (smolt) ut i Dalälven. En del av dem tar sig troligen aldrig ut på öppet hav utan hamnar i magen på de skarvar som söker föda i älvmynningen. Det visar de scanningar efter fiskmärken som både Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelsen i Uppsala nu genomfört i skarvkolonier i området.

  • Våren är tidig i år – hur långt har den kommit hos dig?

    I år blev det vårtemperaturer ovanligt tidigt i hela Sverige. Vintern kom tillbaka på många håll, men nu är våren på gång även långt upp i norr och i söder är det redan meteorologisk sommar på flera platser. Hur fungerar det för växterna när det blir så? Under Valborgshelgen uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att rapportera in en handfull vårtecken till Vårkollen.

  • Dramatiska förändringar i växt- och djurliv efter storbranden i Västmanland

    Den stora skogsbranden i Västmanland gav en unik möjlighet för ekologer från bl a SLU att studera vad som händer i naturen efter en så omfattande störning. Den första vetenskapliga sammanställningen visar att många växter och djur återvände snabbt. Branden har också gynnat flera sällsynta arter som svedjenäva och tretåig hackspett.

  • Dovhjorten kan vara en vinstaffär för markägare och biologisk mångfald

    Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. Skördeförluster på upp till 25 procent är sannolikt inte ovanliga, enligt en ny studie från SLU. Trots detta kan stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi, då intäkterna från kommersiell jakt kan överstiga kostnaden för betesskador. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Okej