Torsken i Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Det konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i ny artikel. Hoten mot torsken är många: ett hårt fisketryck, döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer. Ska torskbestånden återuppbyggas krävs smart förvaltning, och större förståelse för det komplexa ekologiska pusslet.
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet lanserar en ny webbapplikation under välkänt namn. Nya Artfakta används för svensk naturvård, artbestämning och artobservationer. Där bygger experter och naturintresserade en kunskapsbank om den artskatt som finns i Sverige. Tiotusentals personer rapporterar varje år artobservationer och bilder från Sveriges natur till Artfakta via Artportalen.
ArtDatabankens Naturvårdspris 2019 delas ut 10 april på Sveriges lantbruksuniversitet. Priset går till en person som har sett till att almsjukan på Gotland hittills har hållits i schack. En försvunnen almpopulation innebär både ett akut hot för ett stort antal rödlistade arter som är knutna till alm och samtidigt en förlust av värdefull kulturmiljö.
ArtDatabanken tvingas till stora nedskärningar på grund av de minskade anslagen till Naturvårdsverket i riksdagens höstbudget. De kraftigt reducerade medlen från Naturvårdsverket under 2019 i kombination med en redan underfinansierad verksamhet, på naturvårdssidan, har lett till att ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU måste skära ned verksamhet och tjänster.
Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Gran, tall och ek hyser mer än tusen arter vardera visas i ny sammanställning från ArtDatabanken SLU. På grund av invasiva trädsjukdomar på alm och ask riskeras fortlevnaden för ett hundratal arter som är knutna till dessa trädslag. Även arter som blåbär och röllika är viktiga som värdväxter.
I samband med årets promotionshögtid den 6 oktober kommer SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser att delas ut. Den stora förtjänstmedaljen går till professor emerita Barbara Ekbom. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Ulf Gärdenfors (ArtDatabanken), medan förtjänstmedaljen i silver går till universitetslektor Anna Wallenbeck (Husdjurens miljö och hälsa).
Den framgälade marina snäckan Simnia hiscocki, som ännu inte hunnit få något svenskt namn, har rapporterats för första gången från svenska vatten. Det var Tanumshedebon Michael Lundin, till vardags bilmekaniker, som för andra gången i år hittat en för Sverige ny art i havet, rapporterar ArtDatabanken vid SLU via nyhetstjänsten Dagens natur.
Flodkräftan har stort kulturellt och ekonomiskt värde i Sverige men den är också en akut hotad art. De senaste hundra åren räknar man med att så mycket som 97 % av bestånden slagits ut, numera främst på grund av spridningen av pestbärande signalkräftor. Genom ett nytt utbildningspaket – Kräftodlingens ABC – vill svenska kräftexperter nu få igång en ökad odling av flodkräfta.
Har du fladdermöss i huset, och bor i Uppland eller i Södermanland? Rapportera in det så har du chansen att bidra till ett forskningsprojekt, och samtidigt få veta lite mer om dina husdjur.
Det är inte alla ekologiforskare som upptäcker en helt ny art, och ännu mer sällsynt att nära 30 år senare avskaffa den. Men det är precis vad Göran Thor från SLU, har gjort. Med hjälp av genetiska metoder har han tillsammans med forskare från Belgien och Polen visat att blyertslav och gammelekslav är samma art. Trots att de ser helt olika ut, har olika levnadssätt och föredrar olika miljöer.
ArtDatabankens Naturvårdspris 2018 går till Mats och Karin Ericson för deras arbete med Vargsymposiet. Symposiet har blivit en årlig mötesplats som skapat förutsättningar att på ett enkelt sätt, i en trevlig miljö träffas och samtala om rovdjuren och de möjligheter och problem som deras närvaro kan innebära.
Den 18:e volymen av bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna finns nu ute. Den nya volymen tar upp Havsborstmaskar som tillhör djurgruppen Ringmaskar. Havsborstmaskar är till största delen vattenlevande och utgör en viktig organismgrupp inom marin miljöövervakning.
