En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Dagens skogspolitik anger att produktions- och miljöaspekter ska väga lika och frågan är hur en god naturvård ska kunna upprätthållas om produktionen ökas. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vilka vägval som är möjliga och hur dessa kan komma att påverka naturvårdsåtgärdernas effektivitet.
Märkning av livsmedel bör kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”. I en nyligen publicerad studie kunde forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet se att ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet kring detta livsmedel bland konsumenterna.
Nära 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd utnyttjas maximalt. En stor del av den vildfångade fisken går till djurfoder, vilket inte är hållbart. Därför har SLU och Axfoundation initierat ett projekt som ska ta fram ett hållbart och cirkulärt fiskfoder. För att säkerställa att fisken blir god och säljbar ingår även Restaurang- och hotellhögskolan samt näringslivsaktörer och kommuner.
Att minska övergödningen är ett viktigt mål för att förbättra Östersjöns miljö, men en minskad övergödning får också effekter: för fisk och för fiske. En ny studie visar att en minskad övergödning skulle gynna abborre, men missgynna gös. Genom att koppla de ekologiska resultaten till fiskarternas ekonomiska värde så visar forskarna att minskad övergödning skulle innebära vinster för fritidsfisket
I Sydkorea finns en unik lantrasgris som är känd för sitt röda, marmorerade och goda kött. Nu har ett internationellt forskarlag visat att grisen har en genvariant som inte finns hos moderna grisraser. Genen påverkar muskelvävnadens fiberuppuppbyggnad, och ger grisen mer långsamma muskelfibrer.
Tomas Roslin från SLU har tillsammans med två andra forskare fått ett bidrag på över 135 miljoner kronor. Pengarna går till ett storslaget projekt som ska kartlägga livet på jorden. Vi behöver veta hur artsamhällena ser ut i dag och hur de förändras. Först då kan vi arbeta riktigt effektivt för att skydda den biologiska mångfalden. Bidraget kommer från Europeiska forskningsrådet.
Förekomsten av förökningsstörningen M74 hos Östersjöns laxkullar har sjunkit. Det visar den sammanställning av miljöövervakningsdata från sju svenska laxälvar som Sveriges lantbruksuniversitet gjort. I år var i genomsnitt sju procent av laxkullarna drabbade, jämfört med den höga dödligheten på 39 procent som observerades 2017.
SLU har erhållit 224 000 kronor från Svenska Djurskyddsföreningen för att utföra en studie som ska förbättra arbetet i de djurförsöksetiska nämnderna.
Två av tre renskötare har någon gång skadats i arbetet, det visar en ny rapport från SLU Alnarp. För första gången uppmärksammas nu renskötarnas arbetsvillkor, i ett omfattande projekt om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet i renskötseln. Syftet med projektet var att öka kunskapen om renskötarnas arbete och att utarbeta förslag till åtgärder och informationsmaterial som kan förbättra situationen.
Nu har Sverige officiellt tagit över värdskapet för IUFRO:s (International Union of Forest Research Organizations) nästa världskongress 2024 i Stockholm.
Det finns idag goda chanser att få se en säl för den som rör sig längs den svenska kusten, något som ett femtiotal företag har tagit fasta på genom att erbjuda sälsafarier för turister. I en ny forskningsrapport från AgriFood Economics Centre vid SLU har företagen för första gången kartlagts.
Både klimatet och den tidpunkt då träd får höstlövsfärger kan påverka hur många, och vilka växtätande insekter man kan hitta på trädet. Detta har forskare från SLU kommit fram till – i samarbete med elever från 58 olika skolor. Denna upptäckt ger en inblick i hur samspelet mellan växter och insekter kan förändras med ett varmare klimat.
