I en ny undersökning uppger strax under 40 procent av restaurangcheferna att de har begränsat intresse för att ändra restaurangens matinköp för miljöns och klimatets skull. Istället efterlyser de en attitydförändring hos sina gäster.
Det är vitmossorna som bygger upp torvmarkerna. De binder mängder av kol och är viktiga för klimatet och naturens vattenreglering. Nu publiceras den fjärde och sista boken som knyter ihop presentationen av bladmossor i bokverket Nationalnyckeln. Sverige med sina tusen arter av mossor är ett riktigt ”mossland” och kan för en gångs skull tävla med tropikerna i artrikedom.
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst, enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan. Studien är gjord av SLU-forskaren Håkan Jönsson.
De senaste tjugo åren har torskarna i östra Östersjön börjat må allt sämre och många torskar är idag extremt magra. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet bekräftar nu en av de teorier som framförts: syrebristen i havet bidrar till torskarnas dåliga kondition och kan ha en direkt påverkan på torskens hälsa.
Nu finns nya uppgifter tillgängliga om skogstillståndet för en femtedel av Sveriges skogsmark. De digitala kartorna som går under namnet Skogliga Grunddata, finns antingen att ladda ner, eller att titta på i ett webbgränssnitt. Det har aldrig varit enklare för den enskilde skogsägaren att ta fram uppgifter om t ex virkesförråd och trädhöjder på sin fastighet.
Skogsskador där älgen betar ekonomiskt viktig tall är en välkänd problematik. Lösningen kan i vissa områden vara att gynna bärris och minska antalet mindre hjortdjur – inte endast antalet älgar. Robert Spitzer disputerar den 13 december vid SLU i Umeå.
Kvävegödsling höjer skördarna och binder mer kol i marken, men bidrar samtidigt till övergödning och utsläpp av växthusgaser. Hur stor den miljöoptimala kvävegivan är varierar dock, och beror på var grödan odlas. Dessutom är det inte säkert att den giva som är bäst för klimatet också är bäst för Östersjön. Det visar Kajsa Henryson från SLU i en avhandling som fokuserar på livscykelanalyser.
Varje år sätts ca 1,7 miljoner odlade lax- och öringsungar ut i svenska älvar, smolt som är av naturen ”genetiskt märkt” från födseln. Genom att göra DNA-analyser av avelsfisken kan man följa avkommans resa ut i havet och tillbaka till hemälven. Nu vill forskare vid SLU bygga upp stamtavlor för lax och öring som kan förbättra avelsarbetet och öka kunskapen om både odlad och vild lax och havsöring.
2017 blev SLU:s campus Ultuna först i Sverige med att få Green Flag Award. Nu får SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Akademiska Hus utmärkelsen för tredje året i rad och visar därmed att de prisbelönta grönområdena fortsätter att utvecklas. I år tilldelas Ultuna Campus på nytt Green Flag Award – ett bevis över det lyckade samarbetet mellan SLU, markentreprenören och Akademiska Hus
Den 11 december anordnas vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala ett heldagsseminarium om hundsmuggling och hur den kan stoppas.
Värnande av biologisk mångfald påtalas tydligt i två av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, men detta speglar inte den fulla nyttan av denna mångfald. En genomgång av forskningslitteraturen visar att biologisk mångfald kan bidra till uppfyllandet av samtliga mål, antingen direkt eller indirekt.
1994 bildades Avdelningen för agrarhistoria vid SLU och i samband med detta etablerades även agrarhistoria som ämnesdisciplin. Avdelningen för agrarhistoria är unik i Sverige med den enda professuren i ämnet och den genomsyras av tvärvetenskaplig forskning där humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap möts. Utöver forskning bedriver även avdelningen undervisning och landskapsvård.