Populärvetenskap vid SLU i Skara 21 till 26 september. Under Smedjeveckan, som i år är helt digital, visar vi filmer som avhandlar smittor mellan djur och människor, markvetenskap, att avverka skog för mer betesmark, rådgivning i landsbygdsbranschen, om att bli klimatsmart nötköttsproducent och Green Valleys – en utvecklingsplattform samt ett webbinarium om hästfolk och attityder.
Jubilarers samarbete fortsätter för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie under 2020! Fjärde filmen har temat Historiska perspektiv. Titti Olsson, Tankesmedjan Movium vid SLU och chefredaktör för Tidskriften STAD, samtalar med Malmös tidigare stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson, Eivor Bucht, professor emerita vid SLU, och Edit Ugrai, tidigare stadsträdgårdsmästare i Alingsås och Kumla.
Årets mottagare av SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser har nu utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Jan Stenlid. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Magnus Appelberg, medan förtjänstmedaljen i silver går till universitetslektor Marie Rhodin. Mårten Carlsson-priset tilldelas universitetslektor Margareta Emanuelson.
Under flera år efter den stora branden i Muddus nationalpark 2006 har forskare från SLU studerat hur skalbaggssamhället har förändrats. Det visade sig att hotade och brandberoende skalbaggar fortfarande hittades i brandområdet mer än ett decennium efter branden.
Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar, och det påverkar livet i vattnet. Sannolikt kommer dessa förändringar att ge oss sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, och därför en minskad produktion av fiskbiomassa. Den slutsatsen drar Renee van Dorst i en doktorsavhandling från SLU.
Forskare från SLU har i ett unikt samarbete med forskargrupper över stora delar av Arktis avslöjat stora förändringar i insektssamhällena. Genom att jämföra regioner som har värmts upp snabbare med regioner som förblivit svalare har de påvisat förändringar bland Arktis viktigaste rovdjur - små parasitsteklar. Dessa förändringar återspeglar sig även i mängden uppätna växter.
Pollinatörer är lika viktiga för växter i Arktis som längre söderut, och när det finns många blommor måste växterna tävla om insekternas gunst. De attraktivaste växtarterna får flest besök av pollinatörer, och då får andra växter som blommar samtidigt färre. Forskare vid bland annat SLU avslöjar nu att högre temperaturer leder till att fler växtarter blommar samtidigt inom en kortare period.
SLU kommer att utveckla verksamheten inom frukt- och bärområdet vid SLUs campus i Alnarp. Den verksamhet med frukt- och bärförädling som i dag bedrivs i Balsgård i Kristianstads kommun kommer genom ett inriktningsbeslut successivt överföras till Alnarp. Berörd personal, tre personer, kommer att erbjudas arbete i Alnarp. Överflyttningen av växtmaterial beräknas pågå under en femårsperiod.
Nu gror snart höstvetet på Sveriges åkrar. Rotsystemet har stor påverkan på hur våra grödor mår. Friska rötter bidrar till ett bättre näringsupptag och medför också att växten klarar både sjukdomar och torka bättre. Ett femårigt projekt inom SLU Grogrund – HeRo Healthy Roots - ska bidra till ny kunskap om hur växtförädling kan bidra till friskare rötter hos framförallt vete, så att svensk veteprod
Sveriges samlade naturvårdsarealer är starkt koncentrerade till fjällregionen och visar på dess nationella och internationella betydelse. Att bevara det fjällnära skogslandskapets naturvärden och samtidigt främja en levande landsbygd är en stor utmaning, Vid SLU arbetar forskare med att fördjupa kunskaperna om det fjällnära skogslandskapets förutsättningar.
Två SLU-forskare har i år tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett så kallat startbidag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Barbara Locke Grandér ska arbeta med resistens mot varroakvalster hos honungsbin, medan Maria Westerholms mål är att öka den mikrobiella produktiviteten vid framställning av biogas.
Kroppsstorleken hos de vilda djur som betar i ett landskap påverkar balansen mellan de näringsämnen som växtligheten kan utnyttja. Balansen, särskilt förhållandet mellan kväve och fosfor, bestämmer i sin tur växtlighetens produktivitet. Spillning från växtätare är en viktig källa till kväve och fosfor, och forskarna visar att näringsprofilen i spillning från växtätare beror på djurets storlek.
