Nu förlängs det svensk-norska samarbetet om en utökad samordning av viltförvaltning över gränserna. SLU och Høgskolen i Innlandet (INN) har i samarbete med länsstyrelserna i Dalarna och Värmland och motsvarande myndigheter i Norge fått finansiering av Interreg Sverige-Norge. Grensevilt 2 bygger på det uppmärksammade projektet Grensevilt, men ska även studera effekter av vindkraft på vilt.
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för
Skogsskadorna väger tungt när det beslutas hur många älgar som ska skjutas och var. Ny forskning från SLU visar att mängden tall och mängden andra hjortdjur också måste tas med i beräkningen, tillsammans med antalet älgar, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt.
Från årsskiftet blir Mark Marissink ny chef på SLU Artdatabanken. Han efterträder Lena Sundin Rådström som slutade vid Artdatabanken i februari. Mark Marissink kommer närmast från Naturvårdsverket, där han senast har arbetat som biträdande avdelningschef på Miljöanalysavdelningen.
Vid SLU finns många forskare som arbetar med det genredigeringsverktyg, ”gensaxen”, som i år belönas med årets Nobelpris i kemi. I en nyligen utgiven populärvetenskaplig SLU-skrift beskrivs växtförädlingens och djuravelns historia, från jordbrukets början för mer än 10 000 år sedan till dagens molekylära arbete med bl.a. CRISPR-Cas9.
För första gången har SM i nedbrytning arrangerats. Arrangörerna SLU RådNu och LRF ville sätta fokus på hur våra jordar mår och intresset var stort, tävlingen lockade över 400 deltagare. Efter två månader i jorden har 800 tvättlappar grävts upp och dokumentation samt reflektioner skickats in till tävlingskansliet och nu har en vinnare korats.
Grisarna har det bättre i Sverige jämfört med genomsnittet i Europa. När svenskt griskött utvärderas från ett socialt hållbarhetsperspektiv och jämförs med andra länder är det i stället grisproducenten som ligger sämst till. Det visar forskare från SLU i den första sociala livscykelanalys som har gjorts av ett svenskt livsmedel.
Svampen rotticka, som orsakar rotröta, är det svenska skogsbrukets värsta skadegörare. En ny avhandling från SLU identifierar flera gener i gran som bidrar till resistens mot rotröta. Förhoppningen är att de kan användas som markörer för att enkelt kunna skilja ut motståndskraftiga individer i framtiden, vilket skulle kunna bespara skogsnäringen miljardbelopp.
Fyra nya sorter presenteras i Grönt Kulturarv-sortimentet.
SLU har tecknat avtal med Lindholmen Science Park AB om samverkan inom AI Innovation of Sweden från den 23 september 2020 till och med den 31 december 2021.
Avtalet innebär att SLU blir partner i AI Innovation, ett svenskt nationellt centrum för utvecklande av artificiell intelligens (AI). Därigenom blir SLU del av en viktig och spännande teknikutveckling nationellt och internationellt, och får
Svalor äter inte fisk. Trots det har tillgången på fisk i havet en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanför Gotland. En ny studie visar hur havsfåglarna – och deras spillning – utgör motorn i ett kretslopp mellan det marina livet under ytan och det lokala ekosystemet på land.
Hur upptäcker man en låggradig hälta hos hästar? Och på vilket ben är hästen egentligen halt? Det har veterinär Emma Persson Sjödin studerat i en doktorsavhandling inom veterinärmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
