Växt- och husdjursforskarnas gensax-verktyg får Nobelpris

Vid SLU finns många forskare som arbetar med det genredigeringsverktyg, ”gensaxen”, som i år belönas med årets Nobelpris i kemi. I en nyligen utgiven populärvetenskaplig SLU-skrift beskrivs växtförädlingens och djuravelns historia, från jordbrukets början för mer än 10 000 år sedan till dagens molekylära arbete med bl.a. CRISPR-Cas9.

Kungl. Vetenskapsakademien beslutade den 7 oktober att utdela Nobelpriset i kemi 2020 till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9.

Vid SLU finns många forskare som arbetar med detta genredigeringsverktyg.

– CRISPR/Cas9 har på mycket kort tid fått ett enormt genomslag i både växtforskning och växtförädling. Det är därför glädjande att denna tekniks betydelse får erkännande genom 2020 års Nobelpris i kemi, säger Dennis Eriksson, forskare vid SLU:s institution för växtförädling.

– CRISPR/Cas9 har blivit ett av våra viktigaste verktyg i studier av geners funktion hos träd – vi har redan massor av träd som har blivit förändrade på detta vis, säger professor Ove Nilsson vid Umeå Plant Science Centre, som är ett samarbete mellan SLU och Umeå universitet. Träden analyseras bl.a. på vår nya automatiska fenotypningsplattform.

Sveriges första ”CRISPR-Cas9-gröda” – en specialpotatis för stärkelseindustrin – presenterades 2016 av en forskargrupp vid SLU i Alnarp i samarbete med Lyckeby.

På djursidan har verktyget en stor potential för forskning kring sjukdomar, t.ex. för att förstå varför cancer utvecklas. I framtiden kan det också bli möjligt att utveckla genterapi för att bota ärftliga sjukdomar hos människor och djur. Vad gäller praktisk tillämpning i avelsarbetet finns etiska frågor som bör studeras vidare.

Nyutgåva av skrift om avels- och förädlingsmetoder

I skriften ”Framtidens mat – om husdjursavel och växtförädling” beskrivs grunderna för genernas strukturer och funktioner och hur olika avels- och förädlingsmetoder går till, och den ger en inblick i lagstiftningen kring användning av genteknik i Sverige och EU. I skriften diskuteras också etiska frågor som rör djuravel och växtförädling i allmänhet och genetisk modifiering i synnerhet.

Skriften är publicerad inom forskningsprogrammet Mistra Biotech, som pågick under åren 2012–2020 och finansierades av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Denna andra utgåva från 2020 är en förkortad och uppdaterad version av den utgåva som publicerades 2014. Det finns även en version på engelska.

Mer information om skriften och om Mistra Biotech

Slutrapporten "Biotechnology for sustainability – final report from Mistra Biotech 2012-2020" finns att läsa online, att ladda ner som pdf men kan också beställas i tryckt format.

mistrabiotech@slu.se, 018-67 22 32