Vad händer om man planerar staden ur barnets perspektiv? Hur kan politiker och beslutsfattare, med ansvar för barns vardagsliv, skapa förutsättningar för en barnvänlig stadsplanering? Tankesmedjan Movium vid SLU kommer i dagarna ut med en ny bok med titeln Barn Plats Lek Stad – strategier för barnvänlig stadsplanering. Författare är Lena Jungmark, nationell koordinator barns och ungas utemiljö
SLU RådNu och LRF inbjuder Sveriges naturbruksgymnasier att tävla mot varandra i SM i nedbrytning. Vårterminen slutar nu med nedgrävning av tvättlappar, och när skolan börjar igen till hösten är det dags att se vad som finns kvar att gräva upp. Naturbruksgymnasier från Västerbotten i norr till Skåne i söder deltar.
År 2021 är Friluftslivets år, en nationell satsning som går ut på att fler ska upptäcka friluftslivets möjligheter. Inom juni månads tema ”Äta ute” gör SLU Future Food, SLU Centrum för naturvägledning, Länsstyrelsen Uppsala län och Upplandsstiftelsen en gemensam satsning för att uppmärksamma detta i Uppsala län, med temat ”Ät ute i Uppsala län – Oväntad mat på oväntad plats”.
Vilken betydelse har det vilka svamparter som finns i en skog? Kunskapen om detta är begränsad, men forskare från SLU har gjort en intressant upptäckt. Skogsmark där det finns vissa spindlingar innehåller betydligt mindre kol än mark där de inte finns. Att en grupp närbesläktade mykorrhizasvampar som lever i symbios med träd tycks ha stort inflytande på skogsmarkens kolförråd väcker många frågor.
Det övergripande målet för Sveriges livsmedelsstrategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Den 7 juni anordnar SLU en digital workshop om hur samisk matkultur på ett tydligare sätt kan integreras i de regionala strategierna i norra Sverige, för en stärkt lokal ekonomi.
Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske på det östra beståndet i Östersjön. I Egentliga Östersjön rekommenderar ICES att sill/strömmingsfisket bör minska, medan det kan öka i Rigabukten och Bottniska viken. I Bottniska viken har en översyn av beståndsanalysen gjorts och här höjer ICES fångstrådet för strömming med 81 % redan för i år, 2021.
Ett internationellt konsortium redovisar idag den största studien någonsin av de mikrober som finns på ytor och i luft i storstadsmiljöer jorden runt. Prover från kollektivtrafik och sjukhus i 60 städer gensekvenserades och varje stad visade sig ha sin egen mikrobiella profil. Bland alla identifierade mikrober fanns tusentals virus och bakterier som inte finns i några referensdatabaser.
Med inventeringsdata från all fjällskog är underlaget för statistik om hela Sveriges skogsmarksareal för första gången komplett. Årets inventering visar att tillväxttakten totalt sett fortsätter att minska sedan rekordåren runt 2012.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2021 går till Mats Rosenberg för hans livsverk att omvandla ett av människan förstört och sargat landskap till ett biologiskt myllrande område, numera Oset och Rynningevikens naturreservat. Förutom att arbeta med de tätortsnära områdena kring Örebro har Mats även drivit igenom storskaliga restaureringar i Kvismaren, samt arbetat med fågelsjön Tysslingen.
Nu finns Sverige representerat i iNaturalist, det globala nätverket för naturälskare som vill dela och diskutera fynd av arter. SLU Artdatabanken som har lång erfarenhet av att hantera artobservationer ansvarar för den svenska noden. Den 20 maj lanseras iNaturalist.Se, en sajt anpassad för svenska förhållanden.
Bred kunskap om vilka gener som ger motståndskraft mot växtsjukdomar är en nyckel i förädlingen av friskare grödor. Genetiska markörer som kan användas för att testa om veteplantor är resistenta mot svartpricksjuka har nu tagits fram i ett stort svenskt forskningsprojekt, och används redan i kommersiell växtförädling. Om detta och om andra delprojekt handlar ett öppet webb-seminarium den 28 maj.
Dålig tandhälsa, i form av bland annat tandsten och tandlossning, är vanligt bland svenska hundar och störst är problemen i vissa småvuxna raser. Och väldigt få hundägare borstar tänderna på hunden varje dag. Det visar Karolina Enlund i sin doktorsavhandling, som bygger på en stor enkätstudie riktad till såväl hundägare som personal på djurkliniker.
