Nu avslöjas mer detaljer om vattnets väg i landskapet. Med hjälp av artificiell intelligens och nya modeller har Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med Skogsstyrelsen tagit fram heltäckande dikeskartor för Sverige. Dikeskartorna har många användningsområden. De underlättar till exempel vid klimatanpassning av översvämningskänsliga områden och vid restaurering av torvmarker.
Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i synen på växtförädling, enligt en ny studie från SLU. Män är i allmänhet mer positiva både till konventionell växtförädling och modern genteknik. Yngre personer är dessutom mer positiva till genetisk modifiering än äldre. Inställningen till förädling av växter är viktig, om sorter anpassade till framtida klimatförhållanden ska kunna utvecklas.
Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. Idag står tusen sådana äpplefröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen med den bitterhet som behövs vid cidertillverkning.
Risken att uttag av biobränslen (hyggesrester) från skog ska orsaka skadlig försurning av marken kan skattas på olika sätt. Den indikator som används av myndigheter i bl.a. Sverige ger dock en förenklad och ibland missvisande bild av försurningens omfattning och orsaker. Det visar forskare från SLU, som påpekar att indikatorn överdriver försurningsrisken och är olämplig som grund för rådgivning.
Pressinbjudan: Mångfaldskonferensen 2021 - Livsviktiga perspektiv på biologisk mångfald. Heldagskonferens 25 nov på plats i Uppsala. Föreläsningar och diskussioner med bl.a. Torbjörn Ebenhard (SLU), Ulrika Palme (Chalmers) Thomas Hahn (SRC), Katarina Saltzman (GU).
Nu startar ett samarbete mellan Green Cities och Tankesmedjan Movium vid SLU för att nå ut med relevant information till beslutsfattare, politiker och andra aktörer som har möjligheten att påverka städernas framtid. Projektet Green cities startade den 1 januari 2021 och pågår under en treårsperiod i Sverige. 13 länder i Europa medverkar i projektet.
Sedan drygt 15 år är hästens spolmask resistent mot avmaskningsmedel med ivermektin i Sverige. Idag är läget likadant på stuterier på Island, och på svenska stuterier har parasiten även utvecklat resistens mot två andra typer av läkemedel. Om detta och om genetiska mekanismer bakom denna läkemedelsresistens skriver Frida Martin i en avhandling från SLU.
Flera av jordens största däggdjur är i dag utrotningshotade. Vad händer om de försvinner? Det vet vi inte i dag, eftersom vår kunskap om hur de påverkar sin omgivning – och hela jorden – inte är tillräcklig. Det menar ett internationellt forskarlag som har kartlagt vetenskapliga studier om stora växtätares påverkan på ekosystemen. Nu efterlyser de mer forskning.
Med en banbrytande ny metod skulle man kunna bekämpa potatisbladmögel genom att spruta ut RNA på bladen. Detta RNA släcker ner de gener hos skadegöraren som annars möjliggör infektion av växten. Metoden är effektiv, miljövänlig, GMO-fri och har potential att sänka kostnaden för lantbrukarna.
Filippa Andersson, Tuva Schmidt och Klara Jonsson från Gamlebygymnasiet i Västervik är vinnare av SM i nedbrytning 2021. Eleverna grävde ner tvättlappar i olika typer av marker strax före sommarlovet i juni och grävde sedan upp dem i slutet av augusti för att se vad som hänt med dem. Mästerskapet arrangeras i samarbete mellan SLU RådNu och LRF och riktades i år till naturbruksgymnasierna.
Bra att det pratas om skogen, men utgå från fakta. Frågan om skogens roll i ett framtida klimatomställt samhälle är högaktuell. SVTs Vetenskapens värld belyser detta på ett spännande sätt i sin programserie ”Slaget om skogen”. När beslut ska fattas om skogens roll är det viktigt att de baseras på vetenskap och korrekta uppgifter.
"Target Y – Skördekartor för alla" heter det vinnande bidraget i SLU Skara och Sparbanken Skaraborgs första innovationspris.
