Bra att det pratas om skogen, men utgå från korrekta fakta

Frågan om skogens roll i ett framtida klimatomställt välfärdssamhälle är högaktuell. SVTs Vetenskapens värld belyser detta på ett spännande sätt i sin programserie ”Slaget om skogen”: ska vi använda skogen främst som råvaruresurs, som kolsänka, för biologisk mångfald, för rekreation, för renskötsel, eller kanske för alla syften samtidigt? Hur ska vi i så fall bruka den?

I slutänden är det inte forskningsresultat utan politisk vilja och mandatfördel­ning, såväl i Sverige som inom EU, som sätter ramarna. Men när beslut fattas är det viktigt att de base­ras på vetenskap och korrekta uppgifter. SLU ansvarar för Sveriges officiella statistik om skogarnas tillstånd och förändring och har där­med en särskild roll att ta fram uppgifter som alla aktörer kan utgå från i debatten. Upp­gifterna ligger även till grund för Sveriges rappor­tering av växthusgasbalanser för LULUCF-sektorn (”Land use, land-use change, and forestry”) där skogarna står för de största flödena. Beräk­ningarna följer metodik som utarbetats av den internationella forskar­panelen IPCC, så att uppgifterna ska vara jämförbara mellan olika länder.

I några fall har SVT i programserien fört fram så pass grovt felaktiga uppgifter att SLU finner det angeläget att redovisa slutsatserna från andra forskningsstudier och från de inven­teringar som ligger till grund för den officiella statistiken.

• I ett av programmen påstås att skogsbruket årligen släpper ut 80 miljoner ton koldioxid. Denna siffra avviker mycket kraftigt från den siffra för LULUCF-sektorn som beräknas enligt IPCCs metodik. Den senare anger att trädbiomassa på skogsmark årligen tar upp ca 34 miljoner ton koldioxid, netto, från atmosfären och i den siffran ingår såväl tillväxt som avgång genom avverkning och naturlig avgång.
• I ett annat program hänvisas till en studie som publicerats i tidskriften Nature, som anger att avverkningarna ökat mycket kraftigt i Sverige (och övriga Europa) sedan 2015. Med den enskilda artikeln som grund ifrågasätts Sveriges officiella statistik, som inte visar på några ökningar av avverkningarna. Redaktionen på SVT har uppenbarligen missat två efterföljande artiklar i Nature, där ledande fjärranalys­forskare visar att den första studien använt felaktig metodik och att resultaten därför inte är trovärdiga. Författarna av den ursprungliga studien har senare reviderat siffrorna och skrivit ned avverkningsökningen drastiskt.

Det är angeläget att skog och skogsbruk diskuteras! Men det är också angeläget att aktörerna utgår från fakta i diskussionerna, som annars blir mycket förvirrande. Sverige har en i sammanhanget unik kunskap om skogarnas tillstånd och förändringar som vi kan utnyttja för en saklig debatt.  

Sveriges klimatrapportering av LULUCF-sektorn.
https://www.slu.se/institutioner/mark-miljo/miljoanalys/Klimatrapporteringen/

Sveriges rapportering av upptag och utsläpp från skogsmark.
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-och-upptag-i-skogen/

Felaktig statistik om avverkningen i Nature.

https://www.slu.se/ew-nyheter/2020/7/felaktig-statistik-om-avverkning-i-tidskriften-nature/

Flera statistikkällor styrker att avverkningen inte har ökat.

https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/flera-statistikkallor-styrker-att-avverkningen-inte-har-okat/

Concerns about reported harvests in European forests. Kommentar (Matters arising) i Nature. https://www.nature.com/articles/s41586-021-03292-x

Quantifying forest change in the European Union. Kommentar (Matters arising) i Nature.

https://www.nature.com/articles/s41586-021-03293-w

 

För mer information, kontakta Göran Ståhl, professor vid Institutionen för skoglig resurshushållning, tel +46907868459, goran.stahl@slu.se