Gå direkt till innehåll
Äpplesorten Frida är framtagen genom klassisk växtförädling på SLU och odlas i ökande omfattning i Sverige. Föräldrar är Aroma och en amerikansk selektion med god motståndskraft mot sjukdomar. Foto: Kimmo Rumpunen.
Äpplesorten Frida är framtagen genom klassisk växtförädling på SLU och odlas i ökande omfattning i Sverige. Föräldrar är Aroma och en amerikansk selektion med god motståndskraft mot sjukdomar. Foto: Kimmo Rumpunen.

Pressmeddelande -

Kön och ålder påverkar synen på växtförädling

Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i synen på växtförädling, enligt en ny studie från SLU. Män är i allmänhet mer positiva både till konventionell växtförädling och till modern genteknik. Yngre personer är dessutom mer positiva till genetisk modifiering än äldre. Inställningen till förädling av växter är viktig, om sorter anpassade till framtida klimatförhållanden ska kunna utvecklas.

Dagens konsumenter har dock i allmänhet ingen eller liten kunskap om växtförädling, varken om konventionella förädlingstekniker eller genmodifiering. Trots det är åsikterna många och i förlängningen kan det påverka utvecklingen av nya sorter.

För att kartlägga och förstå vilka värderingar som styr har forskare från SLU ställt frågor till 1 500 svenska konsumenter om deras inställning till genetisk modifiering (GM) och konventionell växtförädling. Svaren på forskarnas frågor är anmärkningsvärda.

- Att yngre konsumenter har större förtroende för GM än äldre är verkligen ett intressant resultat. Det pekar på en värderingsförändring i samhället och kan innebära att diskussionen kring användandet av modern växtförädlingsteknik kan förändras, säger Sara Spendrup, universitetslektor vid SLU och en av tre forskare bakom studien.

Skillnad mellan kön

Även den ganska stora skillnaden i värderingar i förhållande till kön är intressant för forskarna. Ungefär en fjärdedel av männen (26%) uttryckte en positiv inställning till GMO, jämfört med endast 9% av kvinnorna som deltog. Motsvarande proportioner för dem med en negativ inställning var mer lika (31% respektive 36%).

För konventionell växtförädling visade resultaten att mindre än hälften av alla deltagande män (46%) och cirka en fjärdedel (27%) av de kvinnliga respondenterna hade en positiv inställning, medan 6% av de manliga respondenterna och 10% av de kvinnliga respondenterna hade en negativ inställning till konventionell växtförädling.

- Det är ändå så att konsumenterna fortfarande är mest positiva till traditionell växtförädling. Men samtidigt är kunskapen om växtförädling relativt låg i samhället, det används ju faktiskt redan idag moderna metoder, säger Sara Spendrup.

Tekniken viktig för utveckling

Växtförädlingstekniker är viktiga för att utveckla nödvändiga innovationer och lösningar för att producera mat. Negativa konsumentuppfattningar om teknikerna kan förhindra viktig produkt- och odlingsutveckling.

Fredrik Fernqvist, universitetslektor vid SLU och medförfattare, är förvånad över att attityden till växtförädling i allmänhet är neutral. I princip allt som finns i frukt- och grönsaksavdelningen med några få undantag är framtaget genom växtförädling.

- Det kan tolkas som att konsumenter i regel inte känner till länken mellan växtförädlingen, produktionen och vad som hamnar på våra tallrikar. Visste man det, kanske inställningen till växtförädlingsteknik, även moderna tekniker, hade varit mer positiv, säger han.

Ökad debatt främjar utvecklingen

Forskarna tror att kunskapsnivån skulle kunna höjas genom att frågorna om hur maten tas fram diskuteras mer i samhällsdebatten. Det gäller även på vilket sätt existerande tekniker kan användas för att främja en hållbar utveckling, samt hur konsumenter kan få mer inflytande i produktutvecklingen.

Länk till studien

Sara Spendrup, Dennis Eriksson & Fredrik Fernqvist (2021) Swedish consumers´ attitudes and values to genetic modification and conventional plant breeding – The case of fruit and vegetables, GM Crops & Food, 12:1, 342-360, DOI: 10.1080/21645698.2021.1921544

    Vad är växtförädling?

    Framtidens mat - om husdjursavel och växtförädling
    Så funkar växtförädling 

    Kontakta forskarna

    Sara Spendrup, universitetslektor
    Institutionen för människa och samhälle
    Sveriges lantbruksuniversitet
    sara.spendrup@slu.se, +4640415507, +46761480661

    Fredrik Fernqvist, universitetslektor
    Institutionen för människa och samhälle
    Sveriges lantbruksuniversitet
    fredrik.fernqvist@slu.se, +4640415388

    Dennis Eriksson, forskare
    Institutionen för växtförädling
    Sveriges lantbruksuniversitet
    dennis.eriksson@slu.se, +4640415452

    Pressbild

    (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

    Äpplesorten Frida är framtagen genom klassisk växtförädling på SLU och odlas i ökande omfattning i Sverige. Föräldrar är Aroma och en amerikansk selektion med god motståndskraft mot sjukdomar. Foto: Kimmo Rumpunen. 

    Ämnen

    Kategorier

    Kontakter

    Marianne Persson

    Marianne Persson

    Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

    Science and education for sustainable life

    SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

    Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.