Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Miljö-DNA kan användas för att räkna gäddorna i sjön

    Miljö-DNA kan användas för att räkna gäddorna i sjön

    Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental DNA, och där forskare från Sveriges lantbruksuniversitet sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gädd-DNA i vattnet och mängden gädda.

  • Fotoutställningen SURR! med pollinatörer fångade av fotograf Lena Granefelt och skapad av Pollinera Sverige.

    SURR! – om pollinering och biodling

    Projekt och aktiviteter kring honungsbin och andra pollinerande insekter tar sin början 15 maj på Västergötlands museum i Skara med utställningen SURR! och avslutas med ett populärvetenskapligt evenemang 28 september under Smedjeveckan vid SLU i Skara. Medborgarforskning, rådgivning och hur stödja pollinatörer i landskapet är aktuella ämnen.

  • Bildtext: Gulafebernmygga som suger blod från en människa. Foto: Rickard Ignell

    Mygghjärnans sätt att förnimma det unika i människans doft har avslöjats

    Gulafebernmyggan, som kan sprida en rad allvarliga sjukdomar, finns i en form där honan är helt inriktad på människoblod. Nu har forskare från Princeton University, med hjälp av SLU, visat hur mygghjärnan kan urskilja människodoft i det hopkok av olika djurdofter som kan finnas i omgivningen. Forskarna hoppas att kunskapen ska bana väg för nya sätt att minska förekomsten av myggspridda sjukdomar.

  • Kanot som användes vid insamling av vattenprover. Foto: Michael Peacock

    Oroande fynd av nanoplast i avlägsna skogsvatten

    Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har nu upptäckts i höga halter i skogssjöar och vattendrag i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien. Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer. Bakom studien står forskare från Universitetet i Utrecht i samarbete med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.

  • Att ersätta delar av köttet med svampprotein är ett sätt att göra en måltid mer klimatvänlig. Foto: Tomas Linder

    Måttliga mängder svampprotein kan hjälpa inbitna köttätare att minska sitt klimatavtryck

    Om tjugo procent av allt nötkött vi äter ersätts med alternativa proteinkällor skulle köttätandets miljöpåverkan minska rejält. Det visar en studie från Potsdam Institute for Climate Impact Research och SLU . Forskarna använde en komplicerad datormodell för att uppskatta de framtida effekterna av att ersätta nötkött med protein som framställs av svampmycel som odlas på socker.

  • Europeisk hummer förekommer längs hela den svenska västkusten ner till norra Öresund. En hummer kan bli åtminstone 60 cm lång och då väga sex kg eller mer. Foto: Andreas Sundelöf

    Medborgarforskning för ökad kunskap om hummer

    Vi behöver veta mer om hummern längs kusten. SLU vänder sig därför till allmänheten för att få ökad kunskap om hummerbeståndens utbredning och status. Under 2021 deltog ett 40-tal privatpersoner i projektet Lobserve, och de preliminära resultaten visar att det tycks finnas geografiska skillnader i artens utbredning. I år breddas därför undersökningarna och fler hummerfiskare behövs i projektet.

  • Älg. Foto: Arne Nævra

    Gemensamma viltstammar för Sverige och Norge – men målen kan vara motsatta

    Sverige och Norge delar viltpopulationer längs riksgränsen, men den svenska och norska förvaltningen bedrivs inte gemensamt. Ett exempel på motstående mål är att älgstammen på den svenska sidan reduceras för att minska betesskador på skog, medan betestrycket på den norska sidan anses vara tillräckligt litet för att kunna öka älgbeståndet.

  • Tussilagons blomning i Norrlands inland har i år begränsats av att det fortfarande finns mycket snö. Foto: Gert Olsson/Scandinav

    Vårkollen visar att våren är sen 2022

    Under helgens Vårkoll observerades tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg av medborgare landet runt. Blomning eller lövsprickning (björk) har inte kommit riktigt lika långt norrut i år som medeltalet av tidigare Vårkollar. För tidiga arter har det tagit stopp vid snögränsen, så att de inte avancerat längre än för 100 år sedan, medan senare arter har kommit något längre norrut än förr.

  • Tröskning av höstvete på SLU:s ägor. Sverige är i princip självförsörjande på spannmål, men det är världsmarknaden som bestämmer priserna. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

    Dyrare mat men ingen brist i krigets spår

    Rysslands krig mot Ukraina riskerar att kraftigt minska matproduktionen där. Ukraina är en stor exportör och därför har kriget lett till oro för brist på mat. En ny studie har undersökt vilken effekt kriget kan få på priser, handel och global produktion av jordbruksprodukter, och kommer fram till att det kan ge högre matpriser men inte någon global brist på livsmedel.

  • Foto på tussilago: Gert Olsson/Scandinav

    Vårkollen – hjälp forskarna att hålla koll på klimatförändringar där du bor

    Efter en ett rejält bakslag i vårvädret, ända ner i sydligaste Sverige, har värmen kommit tillbaka. Att vårvädret är nyckfullt är vi vana vid, men det gör det också svårt att avgöra om våren faktiskt är tidig eller sen i år. Nu uppmanar forskare allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.

  • Storsatsning på kunskap om älgarna och oss

    Nu fortsätter TV-succén "Den stora älgvandringen". För alla som inte kan få nog av älgar satsar SLU på att sprida ännu mer kunskap om djur, natur och oss människor. Varje dag kommer ett nytt reportage fullspäckat med kunskap. Om älgarna förstås, men också om renarna, fiskarna, insekterna, rovdjuren och andra som de passerar på sin vandring.

Visa mer