Virkesförrådet i den svenska skogen ökar fortfarande, men nu i betydligt långsammare takt än tidigare. SLU Riksskogstaxeringen inventerar årligen skog och mark i hela landet. Insamlade uppgifter används bland annat till att producera officiell statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2022 går till Ebba Werner för hennes arbete med att sprida kunskap om att vägkanter kan bli blommande resurser för pollinerande insekter som humlor, bin, fjärilar och skalbaggar. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Förste pristagare var Nils Dahlbeck, 1997.
De gröna näringarna står inför en stor hållbarhetsutmaning. Mer mat måste nå fler konsumenter samtidigt som samhället behöver bli mer klimatpositivt. Det behövs nytänkande och innovationer inom inte minst jord- och skogsbruk. Därför satsar Sparbanken Skåne genom sin ägarstiftelse Sparbanksstiftelsen Finn och SLU Alnarp på att stimulera nya innovationer från forskare och studenter på SLU Alnarp.
Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. Forskare från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar. Störst var ökningen på mjölkgårdar, där den positiva klimateffekten motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar och år.
Jordbrukets maskiner börjar bli så tunga att de på sikt hotar livsmedelsförsörjningen i Europa, Amerika och Australien. Större och bredare däck har begränsat skadorna på markytan, men under matjorden blir jorden så packad att dess långsiktiga produktionsförmåga är hotad. Det visar en ny global studie, som även drar paralleller till sauropoderna, de tyngsta djur som någonsin har vandrat på jorden.
Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.
Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental DNA, och där forskare från Sveriges lantbruksuniversitet sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gädd-DNA i vattnet och mängden gädda.
Projekt och aktiviteter kring honungsbin och andra pollinerande insekter tar sin början 15 maj på Västergötlands museum i Skara med utställningen SURR! och avslutas med ett populärvetenskapligt evenemang 28 september under Smedjeveckan vid SLU i Skara. Medborgarforskning, rådgivning och hur stödja pollinatörer i landskapet är aktuella ämnen.
Gulafebernmyggan, som kan sprida en rad allvarliga sjukdomar, finns i en form där honan är helt inriktad på människoblod. Nu har forskare från Princeton University, med hjälp av SLU, visat hur mygghjärnan kan urskilja människodoft i det hopkok av olika djurdofter som kan finnas i omgivningen. Forskarna hoppas att kunskapen ska bana väg för nya sätt att minska förekomsten av myggspridda sjukdomar.
Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har nu upptäckts i höga halter i skogssjöar och vattendrag i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien. Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer. Bakom studien står forskare från Universitetet i Utrecht i samarbete med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.
Om tjugo procent av allt nötkött vi äter ersätts med alternativa proteinkällor skulle köttätandets miljöpåverkan minska rejält. Det visar en studie från Potsdam Institute for Climate Impact Research och SLU . Forskarna använde en komplicerad datormodell för att uppskatta de framtida effekterna av att ersätta nötkött med protein som framställs av svampmycel som odlas på socker.
Vi behöver veta mer om hummern längs kusten. SLU vänder sig därför till allmänheten för att få ökad kunskap om hummerbeståndens utbredning och status. Under 2021 deltog ett 40-tal privatpersoner i projektet Lobserve, och de preliminära resultaten visar att det tycks finnas geografiska skillnader i artens utbredning. I år breddas därför undersökningarna och fler hummerfiskare behövs i projektet.
