SLU Artdatabankens naturvårdspris 2022 går till Ebba Werner för hennes arbete med att sprida kunskap om att vägkanter kan bli blommande resurser för pollinerande insekter som humlor, bin, fjärilar och skalbaggar. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Förste pristagare var Nils Dahlbeck, 1997.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i Vättern kunna öka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Skogslandskap förändras så snabbt att kartor över ekosystemtjänster fort blir inaktuella. En ny studie visar att nivån på tre viktiga tjänster ifrån skog – produktion av trä och blåbär samt kollagring i jord – kan förändras snabbt. 65 procent av provytorna med hög nivå på dessa ekosystemtjänster hade försämrats under en tioårsperiod. Samtidigt hade 84 procent av dem med låga nivåer förbättrats.
Vid övervakning av miljötillståndet i vattendrag är studier av bottenfaunan en viktig del. Idag tas prover ofta med hjälp av håv, och sedan görs en manuell undersökning av mångfalden av ryggradslösa kryp som kan ses med blotta ögat. Nu finns en studie som visar att analys av miljö-dna i vattenprover är en snabbare och billigare metod som dessutom ger en mer detaljerad bild av mångfalden.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2021 går till Mats Rosenberg för hans livsverk att omvandla ett av människan förstört och sargat landskap till ett biologiskt myllrande område, numera Oset och Rynningevikens naturreservat. Förutom att arbeta med de tätortsnära områdena kring Örebro har Mats även drivit igenom storskaliga restaureringar i Kvismaren, samt arbetat med fågelsjön Tysslingen.
Nu finns Sverige representerat i iNaturalist, det globala nätverket för naturälskare som vill dela och diskutera fynd av arter. SLU Artdatabanken som har lång erfarenhet av att hantera artobservationer ansvarar för den svenska noden. Den 20 maj lanseras iNaturalist.Se, en sajt anpassad för svenska förhållanden.
Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet. Under tre veckor i augusti 2021 kan utvalda privatpersoner få bedriva provfiske efter hummer samtidigt som SLU:s eget provfiske pågår. Projektet heter LOBSERVE.
Stjärnfläckad havscitron, vit hallonkottnuding och blåprickig solbadare finns alla i svenska vatten. Med en ny Nationalnyckel från SLU Artdatabanken öppnar sig nu en värld för dig som vill upptäcka och lära dig mer om de spektakulära nakensnäckorna och deras släktingar. Många är färgsprakande med häftiga utskott och mycket vackra.
Naturvården står inför stora utmaningar. Samtidigt ökar kunskapen om arterna och tillståndet för vår natur. På årets Flora- och faunavårdskonferens, som arrangeras av SLU Artdatabanken, diskuteras förutsättningar, utmaningar och framtid för biologisk mångfald. Miljöminister Per Bolund medverkar.
Från årsskiftet blir Mark Marissink ny chef på SLU Artdatabanken. Han efterträder Lena Sundin Rådström som slutade vid Artdatabanken i februari. Mark Marissink kommer närmast från Naturvårdsverket, där han senast har arbetat som biträdande avdelningschef på Miljöanalysavdelningen.
Åtta personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Fyra är verksamma i Sverige: lantbrukare Gunnar Rundgren, jägmästare Monika Stridsman, programchef Madeleine Fogde och direktör Rune Andersson. De övriga är professor Mikael Rönnqvist, Kanada, dr Brenda Bonnett, Kanada, dr Shakuntala Thilsted, Malaysia och professor Sarah Gurr, Storbritannien.
Ta fram ny kunskap om artutdöende, satsa på forskning om biologisk mångfald som samhällsfråga, verka för ökat naturskydd, motverka illegal handel med hotade arter. Det är exempel på löften som elva svenska organisationer, däribland CBM och Artdatabanken vid SLU, avgav till Internationella naturvårdsunionen för två år sedan. Nu berättar de hur löftena från respektive organisation har uppfyllts.