Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter 272 miljoner kronor i en forskningsstrategisk satsning på naturvetenskaplig skogsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Mikrober som omvandlar växttillgängligt kväve i marken till gaser som försvinner upp i luften är viktiga för jordbruket, och klimatet. Men det finns även en förbisedd mikrobgrupp som bevarar kvävet i marken, s.k. ammonifierare. Nu har SLU-forskare kartlagt dessas utbredning och genetik. Forskarna hoppas att kunskap om vad som gynnar ammonifierare kan användas för att hushålla med kväve i åkermark.
Välkommen till ett digitalt boksläpp av boken ”Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna – svenska lokalsorter och deras historia.”.
Under denna titel döljer sig en riktig skatt, nästan som en sagobok, med härliga personporträtt, fina bilder och intressant kuriosa. Boken tar upp flera köksväxters historia och introduktion i Sverige.
En beskrivning av boken, urval från baksidestexten:
Att renar stödutfodras under vintern har blivit vanligare. Orsaken är både konkurrerande verksamheter och ett förändrat klimat. En nackdel med vinterutfodring är att renkalvar som utfodrats i hägn blir sämre på att välja lavrika betesmarker när de får beta fritt under nästa vinter. Det visar Heidi Rautiainen i en avhandling från SLU.
Oron för att surt regn skulle orsaka skogsdöd var en het fråga för ca 40 år sedan, och ledde till kraftfulla åtgärder. Men hur skadlig hade försurningen kunnat bli? Ett delvis förvånande svar kommer från ett 50-årigt försök utanför Umeå. I tallskog som under lång tid tillförts mycket kväve var marken surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det växte träden lika bra eller bättre.
För att öka kunskapen om svenska lantbrukares psykiska hälsa och välbefinnande går nu en stor enkät ut till cirka 10 000 heltidslantbrukare över hela landet. Enkäten innehåller frågor om drivkrafter, utmaningar, stress och välbefinnande. Avsändare är en grupp forskare från SLU och Lunds universitet, som på uppdrag av Jordbruksverket kartlägger hur arbetsmiljö och livssituation upplevs.
Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.
Att ersätta betong med trä när framtidens flerfamiljshus byggs kommer att gynna klimatet utan att öka avverkningen nämnvärt, så länge bostadsytorna inte ökar. Med korslimmad trästomme går det att bygga högre hus men då krävs också mer trä. Det mest klimatsmarta vore att använda traditionella regelstommar, och att bygga mindre lägenheter. Det visar en studie ledd av Maximillian Schulte från SLU.
Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) lanserades år 2005 och har sedan dess arbetat med att skapa ett gediget referensverktyg för svenska kulturväxters vetenskapliga, hortikulturella och inhemska namn.
Databasen SKUD är en nationell likriktare och ett referensverktyg för svenska kulturväxters vetenskapliga, hortikulturella och inhemska namn. Den är till för alla som arbetar eller kommer i kontakt
I en ny studie av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har halterna av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i däggdjur och växter på Frösön i Jämtland undersökts. Resultaten från studien visar att PFAS har tagits upp i jord, växter och djur.
I år har den systematiska inventeringen av svensk skog pågått under ett helt sekel. Skogens utveckling under denna händelserika tid kan nu utforskas med hjälp av en bok från SLU Riksskogstaxeringen. Där redovisas taxeringens förhistoria och utvecklingen fram till dagens Riksskogstaxering. Dessutom ges en inblick i vad som kan komma att krävas av framtidens taxering.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har, tillsammans med Uppsala universitet, beviljats en fyraårig förlängning av forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication. Den nya fasen tilldelas forskningsmedel om totalt 54 miljoner kronor med start i januari 2024.