Skanning efter märkt laxfisk avslöjar skarvens födoval i Dalälvens mynningsområde

Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.

Skarven är en fågel som ofta betraktas som en glupsk fiskätare. Tidigare studier har visat att skarven kan äta en betydande andel av de migrerande laxfiskarna som vandrar från sina födelse- och uppväxtområden i vattendrag till havet. Men hur många unga laxfiskar, så kallade smolt, äter egentligen skarven i svenska vattendrag?

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och vid DTU Aqua i Danmark har nu kartlagt hur mycket ung laxfisk som blir till föda för skarv och häger i Dalälvens mynningsområde.

- Våra data visar tydligt att fler havsöringar än laxar blir uppätna av fåglar. Odlad fisk är också mer känslig för predation än vild fisk, säger Torbjörn Säterberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU och huvudförfattare till studien som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecosphere.

Att en större andel havsöringar blir uppätna beror troligen på att havsöringen har ett annat vandringsbeteende. Laxar vandrar snabbare genom vattendraget och ut i öppet hav, medan öring tillbringar längre tid i mynningsområden. Därmed ökar också risken att öringen blir uppäten. Odlad fisk är sämre anpassad till ett liv i en naturlig miljö och tenderar därför att bli uppäten i högre grad än vild fisk.

Drygt 25 000 märkta smolt

I Dalälven görs en omfattande utsättning av odlad lax- och havsöringssmolt, och sedan 2017 har många av dessa unga laxfiskar märkts med så kallade PIT tags innan de släppts ut. En PIT tag är ett litet, elektroniskt märke med unikt ID som placeras i fiskens bukhåla.

Den genomförda studien bygger på data från 24 000 odlade och märkta smolt som släpptes ut i Dalälven mellan 2017 och 2021. Mellan 2019 och 2021 fångades, PIT tag-märktes och återutsattes därutöver 1 500 vilda smolt. Under tre höstar skannades sedan ett antal kända fågelkolonier med hjälp av en PIT tag-läsare. Skanningen avslöjar hur många av dessa fiskmärken som hamnat i fågelkolonierna, och ger därmed en uppfattning om hur mycket fisk en häckande fågelart äter.

- Eftersom vi vet hur många fiskar som märkts och hur många som återfunnits i fågelkolonier får vi ett direkt mått på fågelpredation, det vill säga hur stor andel av fiskarna det är som blivit uppätna, säger Torbjörn Säterberg.

Potential att påverka laxbestånden

Studien visar alltså att fåglar, särskilt skarv, äter en betydande del av den utvandrande laxfisken (cirka 31 % av den odlade havsöringssmolten och 13 % av den odlade laxen) i Dalälven. Liknande resultat har också dokumenterats i studier från andra områden vilket tyder på att fåglar har potential att påverka laxfiskbestånden.

- Även om våra resultat tydligt visar att skarven äter en hel del av Dalälvens utvandrande havsöringar och laxar så vet vi inte hur stor betydelse detta har för laxfiskarnas livscykel i stort. Vilken betydelse har till exempel fågelpredationen för hur många vuxna individer det är som senare återvänder till älven för lek? För att svara på den frågan skulle vi, utöver att fortsätta märka ung laxfisk och skanna fågelkolonier, även vilja skanna av och analysera hur många märkta individer det är som återvänder till älven, säger Torbjörn Säterberg.

Länk till artikeln:
”Species- and origin-specific susceptibility to bird predation among juvenile salmonids“ : https://doi.org/10.1002/ecs2.4724

Kontakt:
Torbjörn Säterberg, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet torbjorn.saterberg@slu.se, 010-478 41 61