Hälsa hos svenska kalvar

Kalvar från 122 mjölkkobesättningar bedömdes under sina första 90 levnadsdagar. Den totala sjukligheten var 23 procent och diarrée och luftvägs lidande var de vanligaste diagnoserna. Avhandlingen är resultatet av en observationsstudie utförd i mjölkproducerande besättningar i f.d Skaraborgs län samt landsomfattande enkätstudie. Hälsan hos 3081 kvigkalvar i 122 besättningar studerades. Mätning skedde också av kalvarnas bröstomfång vid födsel och avvänjning. Resultatet visade en total sjuklighet på 23%. Vanligaste sjukdomarna var diarré och luftvägslidande. Riskfaktorer för diarré var kalvboxars placering, första råmjölksgivan genom digivning, mjölk från yngre ko, SRB-ras och födelse under sommarperioden. Ökad risk fanns för luftvägslidande genom drag, infektion med bovint virusdiarré virus, korsningsras, födelse under vinterperioden, lösdrift, mindre god registreringsförmåga hos djurägaren mm. Tillväxten påverkades negativt av SRB-ras, inhysning i stor gruppbox, svår kalvning, första kalvare och kvarbliven efterbörd. I en enkät till 1500 mjölkproducerande besättningar identifierar man flera områden där rådgivning behövs såsom råmjölksrutiner, uppvärmning av helmjölk och inhysning av kalvar och kvigor. Disputation vid SLU i Skara. Karin Lundborg försvarar veterinärmedicine doktorsexamen i Hernquistaulan , SLU , Skara, fredagen 26 mars, kl. 13.00 Titeln är Housing, Management and Health in Swedish Dairy Calves För mer information: Catarina Svensson Leg vet, VMD, docent, professor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Tel: 0511-67205 Fax: 0511-67204