Gå direkt till innehåll
Blåsippa (Hepatica nobilis), en vårblomma som inkluderades i studien (foto: Alistair Auffret).
Blåsippa (Hepatica nobilis), en vårblomma som inkluderades i studien (foto: Alistair Auffret).

Pressmeddelande -

Historiska böcker visar att blomningstiderna förändrats under de senaste 200 åren på grund av klimatförändringarna

SLU:forskaren Alistair Auffret kom på ett nytt sätt att följa hur blomningen har påverkats av den globala uppvärmningen. Han letade upp floror från slutet av 1700-talet till 2018 som inkluderade blomningstider. Med hjälp av dem kunde han visa att arter har börjar blomma tidigare, slutar blomma senare och blommar över en längre period. I snitt visade flororna en förlängning i blomsäsongen med nästan fyra veckor över de 220 åren. Alistair Auffret ser att historiska källor kan hjälpa oss att förstå hur mänskligheten påverkar den biologiska mångfalden.

Den globala uppvärmningen har stor påverkan på naturen. För att anpassa sig till de stigande temperaturerna kan arter förändra sin fenologi, viktiga händelser i arternas liv som när växter blommar eller träd tappar sina löv. Det är sedan länge känt att vårblomning och lövsprickning kommer allt tidigare. Den kunskapen baseras oftast på information som samlats in under en begränsad tid, på en viss plats eller på förhållandevis få arter. Det är här de historiska flororna kommer in. Med hjälp av dem kan vi börja fylla i luckorna som finns i dagens fenologiska data.

Alistair Auffret fick idén när en bekant skämtade om midsommarblomster som blommade redan i maj samtidigt som en ny bok över Sveriges flora släpptes sommaren 2018. Han blev nyfiken på om blomningstiderna hade uppdaterats till följd av klimatförändringar och om det i så fall gick att använda för att följa hur växterna påverkas. Efter några besök på SLU:s bibliotek, fynd i bokhyllor hos kompisar, släktingar och andrahandsbutiker, samt en hel del internetsökningar, fick han tag på 20 svenska floror. Elva av dessa, publicerade mellan 1798 och 2018, berättade vilka månader de olika arterna blommade. Alistair Auffret analyserade blomningstider på 241 vanliga arter.

Det visade sig att även med detta grova mått kan vi se att arter börjar blomma tidigare, slutar blomma senare och blommar över en längre period, säger han. I snitt visade flororna en förlängning i blomsäsongen med nästan fyra veckor över de 220 åren.

Vi kan sedan länge följa vårblommor som tussilago och gullviva eftersom de ingår i SLUs fenologiska medborgarforskningsprojekt Naturens kalender. Men med hjälp av Alistair Auffrets metod kan vi notera förändringar för arter vars blomningstider traditionellt inte tas med i sådana här analyser. Studien visar att några favoriter i sommarens blombuketter har påverkats: brudbröd har visat sig blomma tidigare och längre, hundkex blommar tidigare och Sveriges nya nationalblomma liten blåklocka har förlängt sin blomningsperiod.

Även om historiska källor kan ge bättre förståelse av hur mänskligheten påverkar den biologiska mångfalden finns det begränsningar. En möjlig felkälla är att den ökande tillgången till botanisk material som författare haft tillgång till över tid skulle visa mer variation i blomningstider för varje art. Det skulle kunna driva de tidigare och längre blomningstider som studien visar, även om klimatet inte hade förändrats över tid. I sin analys tog Alistair hänsyn till detta, men det hade varit lättare om flororna hade redovisat hur de hade bestämt blomningsmånader.

Alistair Auffret vill fortsätta med arbetet och fylla på med fler arter och med data från andra länder.

Jag hoppas på att kunna se hur klimatförändringar har påverkat floran som helhet och över stora områden. Men det är också mycket värdefullt att folk fortsätter att delta i medborgarforskningsprojekt som naturens kalender. Det bidrar till en mycket mer detaljerade bild av hur fenologin förändras i tid och rum än vad historiska floror kan ge.

Mer mer information kontakta gärna Alistair Auffret på tel +4618672343

Ämnen

Taggar

Presskontakt

Magnus Nelin

Magnus Nelin

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.