Solen är grunden för fotosyntesen, men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Starkt solljus är till och med något som begränsar växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker, enligt en ny studie. Temperatur, nederbörd och kvävenedfall hade inte alls samma betydelse för mångfalden.
Konferensen Publika parker och stadsrum är mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 23 april, för artonde gången, i år med Malmö som värdstad. Årets konferenstema är Bara vackert! och fokuserar på estetiken inom landskapsarkitekturen. SLU Tankesmedjan Movium arrangerar tillsammans med Malmö stad, Helsingborgs stad och Lunds kommun.
Att lägga igen skogsdiken och återväta torvmark kan leda till att lagrade föroreningar läcker ut i vattendrag. Att rensa diken är inte heller riskfritt utan förenat med andra utsläpp som kan försämra vattenkvaliteten, visar slutrapporten från en unik studie av våtmarksrestaurering och dikesrensning.
Nu inleds anläggandet av en stor damm och bevattningsutrustning på SLU:s egendom Hallfreda på Gotland. Syftet är inte bara att säkra skördarna i det egna jordbruket, utan också att skapa regionala förutsättningar för avancerade odlingsförsök under mer förutsägbara förhållanden.
Det är svårt, eller omöjligt, att nå flera av målen inom älgförvaltningen. Det visar en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det beror på en kombination av ambitiösa mål, klimatförändringar och att jägarna inte går med på att sänka älgstammen ytterligare.
För att nå flera politiskt satta miljömål behöver matvanorna förändras. Olika typer av styrmedel kan användas för att driva utvecklingen, men hur väl fungerar de? En ny forskningssammanställning ledd från SLU visar att flera åtgärder gör nytta. Det verkar dock vara lättare att minska matsvinnet än att förändra vad människor äter.
En ny studie har kartlagt den biologiska kvävefixeringen på världens kontinenter. I naturliga ekosystem, som skogar och prärier, tycks den vara lägre än tidigare uppskattningar. Detta har följder för dagens klimatmodeller, då växter behöver kväve för att avlägsna koldioxid från atmosfären. På åkermark kan intensiv odling av baljväxter leda till övergödning av känsliga miljöer.
Under tre decennier har forskare följt 110 svenska sjöar och resultaten visar att det sker förändringar. Särskilt i norra Sverige ökar plankton och nya arter tillkommer, medan förändringarna i söder döljs av återhämtning från försurning.
På världsmiljödagen och nationaldagen lämnade medborgarforskare drygt 6000 rapporter över hela landet om blomningen hos några av våra vanligaste försommarblommor. Dessa visar att det är försommar långt norrut i år jämfört med för 150 år sedan, men inte lika tidigt som förra året.
Vårkollen visade att våren kom ovanligt tidigt i år, men därefter har vädret varit mer nyckfullt. Hur har växterna reagerat på detta, runt om i landet? Alla kan agera medborgarforskare och rapportera till Försommarkollen om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma hemma hos sig eller ej, för att se om sommaren kommer tidigare i år än förr.
Från ympning, daggmaskar och folkhälsa till skogsövervakning och rehab för djur. Ämnesbredden är stor när SLU:s tio nya professorer föreläser den 8–9 maj 2025 vid SLU i Uppsala. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
Vårkollen 2025 visar att det finns utslagna vårblommor i hela landet, utom allra längst i nordväst, där snön dröjer sig kvar. Blomning och lövsprickning har skett längre norrut än vad de tidigare Vårkollarna visat, beroende på att snögränsen ligger extremt högt upp i landet i år.
Vintern har varit mild i år och våren kom tidigt, särskilt i norra Sverige, där snötäcket försvann ovanligt tidigt. Svenska Botaniska Föreningen och SLU vill nu ha hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat på detta. Alla som vill bidra uppmanas att titta efter en handfull vårtecken under valborgshelgen och rapportera in dessa till Vårkollen.
SM i Klimatspel vill engagera elever på högstadiet och gymnasiet med utmaningen: Fixa matsystemet, rädda den biologiska mångfalden och klimatet! Vinnarna får laga en hållbar lyxlunch med kocken Paul Svensson och pågår mellan 15 april till 15 juni.
Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar att en slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.
Nu blir det enklare att rapportera in skador på träd och skog med hjälp av ett uppdaterat webbverktyg som kallas Skogsskada. Verktyget hjälper till att beskriva skadeläget i de svenska skogarna. Forskare uppmanar nu fler att rapportera in skador på skog.
Våren verkar komma tidigt i år, men den kommer vid olika tidpunkter i olika landsdelar. Norra Sverige är fortfarande täckt av snö, men ovanligt lite i år. Hur påverkar detta vårblommorna fram till valborgshelgen? Då kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”, och bidra till bättre kunskap om klimatförändringarnas följder.
Växtsäsongen i Sverige under 2024 var den näst längsta i modern tid och sträckte sig hela 12 dagar längre än i slutet av 1800-talet. Under förra året kom lövsprickningen betydligt snabbare än normalt, till följd av de höga temperaturerna.
Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men odlingen leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Nu har forskare från SLU och kollegor i Kina identifierat två kemiska föreningar som utsöndras från risrötter och som påverkar hur stora metanutsläppen blir. Denna kunskap gjorde det möjligt att korsa fram en högavkastande ristyp som släpper ut upp till 70 procent mindre metan.
En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet.
