Gå direkt till innehåll

Ämnen: Klimatfrågor

  • Bombkol i svarvspån hjälpte forskare mäta hur stabilt biokol är i jord

    Biokol kan lagra kol i marken och minska mängden koldioxid i atmosfären – men vi vet fortfarande för lite om hur länge biokolet kommer att finnas kvar. Nu har SLU-forskare hittat ett nytt sätt att mäta det, med hjälp av ved från 1960-talet som påverkats av kärnvapenprov.

  • Prestigefyllt stöd till forskning om havsfåglarnas minskande populationer

    SLU-forskaren Chuxian Li har tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett startbidrag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Hon kommer att undersöka hur de minskande populationerna av havsfåglar kan påverka havens ekosystem på lång sikt.

  • Främmande tallar gör det ”omöjliga” - växer bättre och tål mer torka

    Exotiska barrträd som planteras i nya miljöer växer inte bara bättre, utan tål även torka bättre. Det visar en ny global studie publicerad i Nature med bidrag från svenska skogstillväxtdata. De unika fördelarna kan hjälpa oss att skapa tåligare skogar i ett förändrat klimat.

  • SLU och IKEA ingår tioårigt avtal för forskning i Borneos regnskogar

    I över 25 år har SLU bidragit till att restaurera regnskogen i malaysiska Borneo. Nu förlängs samarbetet med finansiären IKEA i ytterligare tio år genom lanseringen av Living Rainforest Restoration Lab med ökat fokus på forskning i de hotade regnskogsområdena.

    Foto på en regnskog.
  • Unik storsatsning på snabbväxande lövträd fortsätter

    Kompetenscentrumet Trees For Me vid Sveriges lantbruksuniversitet får ytterligare 43,3 miljoner kronor från Energimyndigheten. Därmed uppgår den totala finansieringen från olika partners till en kvarts miljard kronor över tio år – Sveriges största satsning någonsin på lövträdsforskning.

    Foto på en björkskog.
  • Vårtecken visar olika klimateffekter i norra och södra Sverige

    Med sommarväder över hela landet under valborgshelgen och tidig snösmältning i norr blir Vårkollen 2026 ett tydligt tecken på vad som händer med Sveriges natur i ett förändrat klimat. Blomning och lövsprickning har skett betydligt längre norrut än vad som var vanligt förr.

  • Tidig eller sen vår – Sverige är delat

    Även om många upplever att våren kommit tidigt i år, finns det de som tycker att den kom ovanligt sent. Eftersom det är olika i olika delar av landet, uppmanas allmänheten att rapportera in några välkända vårtecken från hela landet under valborgshelgen (30 april – 1 maj) till Vårkollen.

  • Vårvärmen lockar fram vårblommorna

    I fredags var det vårdagjämning, med vårvärme i hela landet. Om vårblommorna blommar redan före valborg eller inte beror dock på de kommande veckornas temperatur, och om det ligger kvar snö på backen. Under valborgshelgen kan allmänheten hjälpa till att rapportera in vårtecken till Vårkollen.

  • Historiskt trädarkiv bekräftar oroväckande klimateffekt på skogens tillväxt

    Trots årtionden av utsläpp och övergödning har träden i nordliga barrskogar en minskande tillgång på kväve. Detta hänger ihop med en ökande koldioxidhalt i atmosfären, visar nu forskare från SLU i en artikel i Nature. Svaret har de fått tack vare ett unikt arkiv, undangömt i källaren.

    Foto på Kelley Bassett i arkivet.
  • Starkt solljus begränsar växternas mångfald och biomassa i gräsmarker

    Solen är grunden för fotosyntesen, men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Starkt solljus är till och med något som begränsar växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker, enligt en ny studie. Temperatur, nederbörd och kvävenedfall hade inte alls samma betydelse för mångfalden.

    Foto på gräsmark i Drakensberg.
  • Publika parker och stadsrum 2026

    Konferensen Publika parker och stadsrum är mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 23 april, för artonde gången, i år med Malmö som värdstad. Årets konferenstema är Bara vackert! och fokuserar på estetiken inom landskapsarkitekturen. SLU Tankesmedjan Movium arrangerar tillsammans med Malmö stad, Helsingborgs stad och Lunds kommun.

  • Restaurerad torvmark riskerar släppa ut lagrade föroreningar

    Att lägga igen skogsdiken och återväta torvmark kan leda till att lagrade föroreningar läcker ut i vattendrag. Att rensa diken är inte heller riskfritt utan förenat med andra utsläpp som kan försämra vattenkvaliteten, visar slutrapporten från en unik studie av våtmarksrestaurering och dikesrensning.

    Foto på Trollbergets försöksområde från luften.
  • SLU satsar på klimatanpassning med en stor bevattningsanläggning på Gotland

    Nu inleds anläggandet av en stor damm och bevattningsutrustning på SLU:s egendom Hallfreda på Gotland. Syftet är inte bara att säkra skördarna i det egna jordbruket, utan också att skapa regionala förutsättningar för avancerade odlingsförsök under mer förutsägbara förhållanden.

    Foto från luften av SLU:s egendom Hallfreda på Gotland.
  • Målen för älgstammen svåra att nå

    Det är svårt, eller omöjligt, att nå flera av målen inom älgförvaltningen. Det visar en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det beror på en kombination av ambitiösa mål, klimatförändringar och att jägarna inte går med på att sänka älgstammen ytterligare.

    Älgar
Visa mer