Höga halter PFAS hos vilda djur – ny studie visar leverskador hos sorkar

Höga halter av PFAS-kemikalier har upptäckts hos både skogssorkar och ugglor i Jämtland. PFAS misstänks ha orsakat leverskador hos sorkarna och gjort dem mer mottagliga för sorkfeber, det visar en ny studie som letts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

När forskarna för några år sedan studerade prover från olika förorenade platser på Frösön i Jämtland, hittade de PFAS i både djur, växter och jord. I den nya studien har forskarna tittat på hur PFAS påverkar djurens hälsa. Resultatet visar att de delvis extremt höga PFAS-koncentrationerna hos skogssork har orsakat leverskador.

– Skogssork är Europas vanligaste däggdjur och har en viktig roll i ekosystemen. De utgör basföda för många stora rovdjur exempelvis rödräv, pärluggla och mårddjur. Vår studie bekräftar våra farhågor om effekten av de höga PFAS-halterna för sorkarnas och ekosystemens hälsa både här och nu men också på längre sikt, säger Frauke Ecke universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet.

Högre risk för sorkfeber

Leverskadorna på sorkarna har i sin tur antagligen ökat sorkarnas mottaglighet för infektion med sorkfeberviruset. Andelen infekterade sorkar i området var bland den högsta som har uppmätts i Sverige.

– De observerade leverskadorna hos skogssork och den höga andelen sorkfeberinfekterade djur i det PFAS-förorenade landskapet på Frösön var påtagliga. I och med att skogssorkarna verkar ha högre infektionsrisk kan detta även påverka oss människor när vi kommer i kontakt med gnagarna. Vi behöver förstå bättre exakt hur PFAS påverkar sorkarna, andra djur och även människor i PFAS-belastade områden, säger Frauke Ecke.

Forskarna hittade även höga halter PFAS hos pärlugglor, men vet i dagsläget inte hur de påverkas av kemikalierna.

– Eftersom pärlugglor är nomadiska och rör sig över stora områden bidrar de till att sprida PFAS ännu mer i landskapet, via sin avkomma, avföring och när de dör, säger Frauke Ecke.

Första studien i sitt slag i Sverige

Hittills är det enbart laboratoriestudier som har visat hälsoeffekter av PFAS hos däggdjur. Den nya studien, som är den första i sitt slag i Sverige, är också ett första steg i att förstå vad som händer i naturliga system. Forskarna lyfter fram betydelsen av fortsatt forskning på området.

– PFAS innefattar en grupp industriellt framtagna kemikalier där i dagsläget över 4 700 ämnen ingår. Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut och där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens, professor vid SLU.

Kontakt

Frauke Ecke, telefon: 090 786 86 42, +46702636155, epost: frauke.ecke@slu.se

Lutz Ahrens, telefon: 018 673 033, +46702972245, epost: lutz.ahrens@slu.se

Vetenskaplig artikel

Scientific reports: Biomagnification and potential health effects of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in a terrestrial food web Frauke Ecke, Bjørnar Ytrehus, Magnus Evander, Birger Hörnfeldt, Alexandra Leijon, Jonas Malmsten, Aleksandra Skrobonja & Lutz Ahrens