Gå direkt till innehåll

Ämnen: Skogs- och jordbruksvetenskap

  • Liten blåklocka. Foto: iStock.com/ITkach

    Fortsatt tidig sommar, trots svalare väder i maj, visar Försommarkollen

    På världsmiljödagen och nationaldagen lämnade medborgarforskare drygt 6000 rapporter över hela landet om blomningen hos några av våra vanligaste försommarblommor. Dessa visar att det är försommar långt norrut i år jämfört med för 150 år sedan, men inte lika tidigt som förra året.

  • Flygbild över floder i nordöstra Sibirien som är kända för att avge gammalt kol. Foto: University of Bristol

    Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

    En ny studie visar att floder och bäckar frigör forntida kol, vilket motsäger tidigare uppfattningar om att utsläpp främst kommer från nyligen nedbrutet organiskt material. Cirka 60 procent av avgasat kol är tusentals år gammalt.

  • SLU utser sju nya hedersdoktorer 2025

    SLU utser sju nya hedersdoktorer 2025

    Sju personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Bland dessa finns praktiker från jordbruk och vattenbruk samt experter på munhälsa hos djur, trädskadegörare, landskapsfrågor och jordbruksdjurens reproduktion. Fyra av dem är verksamma i Sverige, och en i vardera Finland, Sydafrika och Storbritannien.

  • Liten blåklocka. Foto: iStock.com/ITkach

    Försommarkollen ska visa om sommaren är tidig eller sen

    Vårkollen visade att våren kom ovanligt tidigt i år, men därefter har vädret varit mer nyckfullt. Hur har växterna reagerat på detta, runt om i landet? Alla kan agera medborgarforskare och rapportera till Försommarkollen om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma hemma hos sig eller ej, för att se om sommaren kommer tidigare i år än förr.

  • Tallhed i Moskosel. Foto: Ola Borin

    Skogens tillväxt vänder uppåt enligt SLU Riksskogstaxeringen

    Tillväxttakten i skogen ökar efter en period av nedgång. Avverkningen minskar efter rekordåren, tallen fortsätter öka i volym samtidigt som granen minskar, och mängden död ved fortsätter öka. Det är några nyheter som framgår i den årliga officiella statistiken som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.

  • Bild skapad med hjälp av generativ AI.

    Pressinbjudan: Heldag om jordbrukets digitalisering i Uppsala

    Robotar och AI har idag en självklar plats i jordbrukets teknikutveckling. Den 12 juni arrangeras en heldag på SLU i Uppsala där forskare, uppstartsbolag och branschfolk presenterar sina senaste framsteg inom teknik, programvara och digitalisering. Förmiddagen ägnas år föredrag och en utställning, medan eftermiddagen bjuder på förevisningar i fält.

  • Tio nya SLU-professorer föreläser

    Tio nya SLU-professorer föreläser

    Från ympning, daggmaskar och folkhälsa till skogsövervakning och rehab för djur. Ämnesbredden är stor när SLU:s tio nya professorer föreläser den 8–9 maj 2025 vid SLU i Uppsala. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.

  • Tussilago. Foto: Gert Olsson/Scandinav

    Vårkollen visar vårtecken i hela landet

    Vårkollen 2025 visar att det finns utslagna vårblommor i hela landet, utom allra längst i nordväst, där snön dröjer sig kvar. Blomning och lövsprickning har skett längre norrut än vad de tidigare Vårkollarna visat, beroende på att snögränsen ligger extremt högt upp i landet i år.

  • Professor Björn Vinnerås vid SLU och Nicola Parfitt från Sanitation365 framför de nyutvecklade Kissamajorna. Foto: Niklas Storm / SLU

    Forskare satsar på rekordstor insamling av kiss på Valborg

    Forskningsprojekt vid SLU och Sanitation360 samlar in 20 000 liter urin under Valborg i Uppsala. Målet är att utveckla hållbar gödsel genom urinbehandling, vilket minskar behovet av konstgödsel och bidrar till ölets kretslopp. Ny pissoar testas.

  • Foto på tussilago: Gert Olsson/Scandinav

    Vårkollen kan avslöja effekterna av den extremt tidiga våren i norra Sverige

    Vintern har varit mild i år och våren kom tidigt, särskilt i norra Sverige, där snötäcket försvann ovanligt tidigt. Svenska Botaniska Föreningen och SLU vill nu ha hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat på detta. Alla som vill bidra uppmanas att titta efter en handfull vårtecken under valborgshelgen och rapportera in dessa till Vårkollen.

  • Mogna åkerbönor. Foto: Åsa Grimberg

    Har lagt grunden för förädling av nya nordiska sorter av åkerböna

    Förädling av nya sorter av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige, och samtidigt främja användningen som livsmedel. Nu har Hannah Ohm från SLU undersökt 220 sorter från hela världen, och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper såsom avkastning och frökvalitet, och inte minst anpassning till odling på nordiska breddgrader.

  • Foto: Mostphotos

    Höjd dieselskatt för jordbruket bättre för miljön: Så kan inkomstbortfallet motverkas

    Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar att en slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

  • En ung lax. Foto: Jörgen Wiklund

    Läkemedelsrester påverkar laxars vandring

    Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

  • Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.

  • Tussilago. Foto: Gert Olsson/Scandinav

    Tunt snötäcke kan ge tidig vår

    Våren verkar komma tidigt i år, men den kommer vid olika tidpunkter i olika landsdelar. Norra Sverige är fortfarande täckt av snö, men ovanligt lite i år. Hur påverkar detta vårblommorna fram till valborgshelgen? Då kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”, och bidra till bättre kunskap om klimatförändringarnas följder.

  • Mjölkkor. Foto: David Stephansson

    Mindre ”djursvinn” på ekologiska nötkreatursgårdar

    En viktig del av matsvinnet är djur som förloras på gårdsnivå och aldrig går till slakt. I Sverige är detta köttsvinn 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, och 8,8 procent på konventionella. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om konventionell produktion skulle komma ned på samma svinn-nivå som ekologisk skulle 940 ton benfritt nötkött tillföras per år.

  • Svampen ribbsopp upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt och konkurrerar med inhemska rödlistade mykorrhizasvampar. Foto: Tommy Knutson

    Ny riskklassificering av främmande arter

    SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.

Visa mer