Kloka gummor hade rätt – groblad kan läka sår

Groblad har använts som medicinalväxt i många århundraden, och forna tiders kloka gummor brukade bandagera sår med bladen. Nu bekräftar en avhandling av Muhammad Zubair från SLU att de gjorde alldeles rätt; positiva effekter av groblad har påvisats både med odlade celler av människa och med sår på grisöron. Nya sårläkningsprodukter är målet inom forskningsprojektet.

Hänvisningar till grobladets sårläkande egenskaper finns i antika grekiska skrifter, och även hos Shakespeare (Romeo och Julia). Växten har haft en viktig plats även i nordisk folkmedicin, och namnet groblad användes redan i de medeltida läkeböckerna. Även senare tiders distriktssjuksköterskor har använt denna metod. Trots detta har det bara gjorts ett fåtal vetenskapliga studier av bakgrunden till växtens sårläkande egenskaper.

Muhammad Zubair har genomfört sitt doktorsarbete inom ett samarbete mellan SLU i Balsgård och Högskolan i Kristianstad. Målsättningen är att framställa ett ekologiskt odlat växtmaterial med hög halt av bioaktiva substanser och en väl dokumenterad förmåga att läka sår. Detta växtmaterial ska sedan kunna användas för att framställa sårläkningsprodukter.

Växtmaterialet
En viktig fråga innan förädling av kommersiella sorter kan komma igång är hur olika egenskaper varierar bland vilda, svenska grobladspopulationer. I försöken jämfördes därför växthusodlade fröplantor med ursprung i flera delar av landet. Precis som väntat för en självbefruktande art, visade DNA-markörer att plantor som kommer från samma växtlokal har näst intill identiska DNA-profiler, medan plantor från olika lokaler skiljer sig tydligt åt. Detta innebär att det kommer att bli lätt att odla fram ett enhetligt, sortäkta material av groblad.

Kemiskt innehåll
Groblad innehåller många kemiska substanser som kan ha betydelse för sårläkning. Muhammad Zubair och hans kollegor har inriktat sig på växtens fenolämnen, och utöver två redan kända ämnen (plantamajosid och verbascosid) kunde de identifiera fyra tidigare okända polyfenoler. Halterna i olika växtdelar (blad, blomställningar och frön) varierade betydligt, vilket är viktigt att känna till i det fortsatta arbetet.

Hantering efter skörd
En jämförelse av olika sätt att torka växtens blad visade att grobladets fenoler är värmekänsliga. Bäst utbyte gav frystorkning, vilket dock är en dyr metod. Torkning i vanlig varmluftsugn gav också ett bra resultat, med bibehållet innehåll av olika fenoler, men temperaturen får då inte överstiga 30 °C.

Inför de fortsatta försöken gjordes extrakt med vatten respektive etanol av både färska och torkade blad. 

Sårläkningsförsök med odlade celler
I två studier som sedan gjordes på tunna skikt av odlade humana munepitelceller visade sig grobladsextrakt ha tydliga, positiva effekter. I den första studien gjordes en tunn skåra i cellskiktet, och en behandling med grobladsextrakt gjorde här att skåran drog ihop sig snabbare. I den andra studien påvisades en antiinflammatorisk effekt av grobladsextrakt, då samma munepitelceller hade utsatts för en dos av ett bakterietoxin som kan framkalla inflammation.

Sårläkningsförsök med grisöron
För att undersöka sårläkning behöver man även tillgång till mera komplext uppbyggd vävnad. Muhammad Zubair och hans kollegor använde ett test där man använder öron från nyslaktade grisar – ett test som nyligen patenterats av en forskargrupp i Hamburg. Potentiella sårläkningsextrakt testas på små utstansade vävnadsbiopsier där det gjorts ett sår i mitten. Även i dessa studier visade sig grobladsextrakt ha positiva effekter på sårläkning.

– Resultaten är mycket lovande, säger forskarna på Balsgård. Det återstår dock en hel del forsknings- och utvecklingsarbete. Vi måste ta reda på mer om exakt vilka substanser som är verksamma vid sårläkning, och därefter kan vi gå vidare med att optimera både växtmaterialet och odlingsmetoderna.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Muhammad Zubair, Växtförädling och bioteknik, SLU, Alnarp, försvarar sin avhandling Genetic variation, biochemical contents and wound healing activity of Plantago major.

Tid: Fredagen den 20 april 2012, kl 10.00
Plats: Biblioteket, SLU Balsgård (Fjälkestadsvägen 459), Kristianstad
Opponent: Docent Anna Jäger, Institut for medicinalkemi, Köpenhamns universitet, Danmark

Mer information
Muhammad Zubair, 044-26 58 16, 070-468 61 67, Muhammad.Zubair@slu.se 

För frågor på svenska går det bra att kontakta handledarna Hilde Nybom (044-26 58 02, Hilde.Nybom@slu.se) och Kimmo Rumpunen (044-26 58 33, Kimmo.Rumpunen@slu.se).

Länk till avhandlingen (pdf)  
http://pub.epsilon.slu.se/8685/

Länk till faktablad på svenska om avhandlingen
http://pub.epsilon.slu.se/8702/7/zubair_et_al_120411.pdf

SLU Balsgård
http://www.slu.se/balsgard

Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):

1)   2)

3)

1) Muhammad Zubair. Foto: Pia Houdek
2) Groblad (Plantago major). Foto: Kimmo Rumpunen
3) Grisöre-biopsi med inducerat sår. Foto: Johanna Brandner (Universitaetsklinikum Hamburg Eppendorf)

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/