Kritik av miljödata vid SLU saknar proportioner

Den kritik som professor Anders Grimvall, Linköpings universitet, nyligen framförde i ett pressmeddelande är proportionslös och saknar helt betydelse för miljömålsuppföljningen och den internationella miljörapporteringen. Det menar forskare vid institutionen för miljöanalys vid SLU i en rapport till Naturvårdsverket och Anders Grimvall. I ett pressmeddelande från Linköpings universitet 2007-03-27 kritiserade professor Anders Grimvall kvaliteten på de vattenkemiska data som analyserats vid SLU. Kritiken gällde data som samlats in inom ramen för Naturvårdsverkets nationella program för övervakning av sjöar och vattendrag. Grimvall konstaterade i pressmeddelandet att "den nu gjorda upptäckten är inget mindre än ett grundskott mot hela den svenska miljöövervakningen. Uppföljningen av våra miljömål ställer krav som miljöövervakningen inte klarar att uppfylla." Forskare vid institutionen för miljöanalys på SLU har nu kunnat analysera huvudargumenten i Anders Grimvalls och Karl Wahlins opublicerade manuskript och kommit fram till att kritiken är grovt överdriven och delvis felaktig (läs den fullständiga rapporten via länken nederst i detta pressmeddelande). I sin rapport bemöter SLU-forskarna kritiken på samtliga punkter. SLU-forskarna menar i rapporten att kritiken som framförts inte gör skillnad på "stort och smått" och saknar betydelse för vattenvårdsarbetet, miljömålsuppföljningen och den internationella rapporteringen. Kritiken rör sig antingen om ett mycket litet antal felaktiga data, parametrar som inte används i miljömålsuppföljning och/eller extremt låga haltnivåer som saknar ekologisk relevans. SLU-forskarna önskar att de som använder miljödata från vattenanalyslaboratoriet för en dialog om osäkerheter och tolkningar av data. I detta avseende har Anders Grimvall enligt SLU-forskarnas mening brustit och varit ett dåligt föredöme, både för den föreslagna statistiska expertgruppen och för det av Naturvårdsverket finansierade ENGO-projektet, där han är ordförande i ledningsgruppen. Av projektets hemsida framgår att "ENGO är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där utveckling av verktyg och procedurer för dataanalys integreras med studier av kommunikationsprocesser mellan olika nivåer av miljöadministrationen och mellan forskare och praktiker." - Anders Grimvalls resultat nådde oss först ryktesvägen och det var på vårt initiativ som han presenterade sina resultat vid ett seminarium på institutionen. Vi försökte då förgäves få till stånd ett samarbete. Grimvall valde istället att fortsätta arbeta på egen hand och sprida sina resultat till media innan de publicerats för vetenskaplig granskning. Många misstag hade kunnat rätas ut och vi hade kunnat ha konstruktiva diskussioner som sannolikt förbättrat det vetenskapliga resultatet och den samhälleliga nyttan med ENGO-projektet, säger SLU-forskarna. Grimvall lyfter enligt SLU-forskarna fram analysosäkerheter som redan är kända, åtgärdade och kommunicerade till berörda parter. SLU-forskarna konstaterar att de trendbrott och haltnivåer som Grimvall pekar på saknar ekologisk relevans. Ett exempel är att hela den fosfortrend (trend i vattnets näringsnivå), inklusive hacket i kurvan 1996, som Grimvall ondgör sig över bedöms ligga i intervallet "mycket låga fosforhalter" enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Analysosäkerheter har här inte lett till felaktiga insatser mot övergödningen från samhällets sida. SLU-forskarna menar också att Grimvalls tolkning av pH-trender (trend i ett vattens surhetsgrad) tyder på begränsad insikt i naturvattnens syra-baskemi och exemplifierar detta i rapporten. Kontaktpersoner: Lars Sonesten, tfn 018 - 67 30 07, 070-25 62 444 Jens Fölster, tfn 018 - 67 31 26, 070-22 71 721 Mats Wallin, tfn 018 - 67 31 25, 070-4525073