Mjölkningsrobot ger bättre arbetsmiljö men sämre lönsamhet

Syftet med mjölkningsrobotar är att minska arbetskraftskostnaden och att därmed öka lönsamheten för mjölkföretagare samt att förbättra deras arbetsmiljö. I praktiken har dock investeringen ofta negativa effekter på lönsamheten. Det visar en ny studie från AgriFood, ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Studien, som bygger på en enkät som skickats ut till svenska mjölkproducenter, visar att de som investerar i mjölkningsrobotar främst gör detta för att förbättra arbetsmiljön och få mer tid för familj och fritid, inte för att få ökad lönsamhet. Däremot är den viktigaste anledningen till att inte investera att mjölkroboten är för dyr. Flertalet av de som har installerat mjölkningsrobot rapporterar dessutom inga, eller negativa, effekter på lönsamhet och mjölkkvalitet, medan i stort sett alla rapporterar om en bättre arbetsmiljö.

– Tanken är ofta att ny teknik ska effektivisera produktionen, men det verkar inte vara så i detta fall, förklarar Karin Bergman, nationalekonom på AgriFood och en av författarna bakom studien.

Undersökningen visar också att de som har lång erfarenhet av mjölkproduktion och högre utbildning i större utsträckning väljer att inte investera i en mjölkningsrobot. Detta skulle enligt Karin Bergman kunna bero på att dessa företagare i högre grad ser problemen med tekniken och därmed väljer att inte investera. En annan förklaring kan vara att äldre företagare ofta har en kortare investeringshorisont och är mer negativt inställda till ny teknik.

Företagare som tror på lönsamhet inom mjölkproduktionen, har ekologisk produktion, har en efterträdare till företaget eller känner många andra mjölkföretagare med mjölkningsrobot är mer benägna att investera i en mjölkningsrobot än andra.

Under perioden 2007–2009 betalades det, inom ramen för Landsbygdsprogrammet, ut 286 miljoner kronor i investeringsstöd till investeringar i mjölkningsrobot. Syftet med stödet är dels att förbättra arbetsmiljön, men också att förbättra konkurrenskraften.

– Utifrån resultaten i denna studie kan det ifrågasättas om det är meningsfullt att stödja investeringar i mjölkningsrobotar, menar Karin Bergman.

Läs den vetenskapliga artikeln

Läs en sammanfattning på svenska

Mer information

Karin Bergman, utredare, Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
046-222 07 82, Karin.bergman@slu.se

Ewa Rabinowicz, avdelningschef, Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
046-222 07 83, Ewa.rabinowicz@slu.se

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Se www.agrifood.se