Ökat virkesförråd i landets skogar trots stormarna

Sveriges skogar har under senare år varit utsatta för katastrofala stormar och andra skadegörare. Därtill har betydande arealer skyddats inom naturreservat. Trots detta ökar virkesförrådet och andelen skog gammal nog att slutavverka täcker fortfarande ungefär en tredjedel av skogsmarksarealen utanför reservat och nationalparker. SLU:s Riksskogstaxering presenterar aktuell statistik om Sveriges skogar. Sammanställningen, Skogsdata 2007, finns tillgänglig både i tryckt form och på Internet. Förutom en mängd aktuella uppgifter som rör arealer, virkesförråd, årlig tillväxt med mera, ingår i den tryckta versionen ett temaavsnitt med rubriken Skador på skog. Här görs en redovisning av den aktuella skadesituationen i landets skogar, av älgbetesinventeringen ÄBIN samt av den särskilda inventeringen av trädens kronutglesning som startade som en följd av farhågor för omfattande skogsdöd under 1980-talet. Det totala virkesförrådet, dvs stamvolymen av alla träd, i landets skogar fortsätter att öka. I dag är den ca tre miljarder kubikmeter. Det stigande virkesförrådet är en följd av att tillväxten fortfarande med god marginal överstiger avverkningarna. Tillgången på äldre skogar minskar långsamt men är fortfarande ganska god. Sådan skog, gammal nog att slutavverka enligt gällande skogsvårdslag, utgör ungefär en tredjedel av den totala skogsmarksarealen utanför reservat och nationalparker. Skadorna på den stående skogen domineras av stormskador och skador orsakade av älgens betning i tallungskogar. I ungefär 4,5 miljoner hektar skog - av totalt 22,9 miljoner hektar - är över 30 procent av träden skadade på något sätt. Av denna skadade areal är 1,7 miljoner hektar klassade som viltskador (främst älg) och 0,6 miljoner hektar som vind- eller snöskador. Om man ser till den årligen skadade arealen skog under senare år, framträder även här svåra stormar och viltet som de mest betydande skadegörarna. Stormen Gudrun fällde under januari 2005 ca 50 miljoner kubikmeter skog i Götaland enligt Riksskogstaxeringen, vilket dock är väsentligt mindre än enligt de uppskattningar som gjordes strax efter stormen. Att älgskadorna är ett fortsatt problem för skogsbruket framgår av att nästan var tionde tall i tallungskogarna har färska skador efter älgbetning. Denna andel kan jämföras med de två procent som skogsnäringen anser acceptabel. Utglesade trädkronor hos tall och gran uppmärksammades i början 1980-talet i Europa och associerades med luftföroreningar. Den övervakning av dessa och relaterade skador som påbörjades i mitten av 1980-talet, visar att andelen utglesade granar visserligen har ökat, men varit stabil under de senaste 10-15 åren. Mer information: Försöksledare Göran Kempe, institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU Umeå, tel 090-786 82 98. http://www-riksskogstaxeringen.slu.se