Genom att analysera torvkärnor har forskare visat hur mängden häckande havsfåglar har varierat på en ö under 8000 år. Mängden fåglar visade sig ha ökat och minskat i takt med tidigare klimatsvängningar, och ger därmed insikter om hur framtida klimatförändringar kan påverka populationerna.
SLU Artdatabanken publicerar 24 mars Sveriges nya rödlista. 23 procent av drygt 23 000 arter är rödlistade, en ökande andel. Orsaker är bland annat skogsbruk, igenväxning, fiske och klimatförändringar. Vissa arter återhämtar sig, men läget är fortsatt allvarligt. Flera matfiskar rödlistas, samtidigt som andra fiskarter får en sämre utveckling.
Sverige står inför en unik möjlighet att miljöanpassa vattenkraften och återställa viktiga miljöer i våra akvatiska ekosystem. Men för att lyckas krävs helhetstänk och systematisk uppföljning, visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Pressmeddelandet ger en första inblick i läget för landets arter, och några exempel på arter som det har gått bättre respektive sämre för. Ett flertal bilder visar och beskriver tillståndet för dessa arter. Dessutom förklaras vad en rödlista är.
Merparten av de antibiotika och antivirala läkemedel vi använder har förändrats när de lämnar kroppen. Många av dessa nedbrytningsprodukter kan finnas kvar länge i vattenmiljöer med bevarad biologisk aktivitet och riskerar sprida antibiotikaresistens. Det visar studier av Paul Löffler från SLU.
Nationalnyckelns 22:a volym är här: Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur presenterar både välkända "skaldjur" och mer sällsynta arter från svenska vatten. Kräftdjuren är en variationsrik grupp med stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Boken ges ut av SLU Artdatabanken och gör vetenskaplig kunskap om Sveriges arter tillgänglig för alla.
Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar att en slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.
En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar fiskbestånden – vissa arter gynnas, medan andra minskar i antal.
Antalet kemikalier ökar i vår omgivning och även i oss själva. Den kemikaliemix som dagens skolungdom bär på ser dock olika ut i olika grupper. Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av i vilket land man är född och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning.
I en ny rapport skriven av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) sammanfattas kunskapsläget för en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. Rapporten fokuserar på miljöeffekter kopplade till den svenska matkonsumtionen och konstaterar bland annat att den svenska genomsnittliga kosten är långt ifrån hållbar.
Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.
Ett forskarteam från Sverige, Polen och Norge har arbetat fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. Kartläggningen och modellen visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden.
Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.
Den 18–19 april håller 11 nya professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar vid SLU i Uppsala. Ämnesbredden är stor och täcker bland annat PFAS, begravningsplatser, skogliga klimatfrågor, tarmhälsa, lantbrukets digitalisering och växters temperaturanpassningar. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
I dag infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”.
Fossilfri vätgas har en nyckelroll i industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som bäddar för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys.
Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna i krigsdrabbade regioner. I en ny vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det finns omfattande skador i flera skogsområden och att det under de kommande decennierna kommer råda en förhöjd risk för skogsbränder.
Oron för att surt regn skulle orsaka skogsdöd var en het fråga för ca 40 år sedan, och ledde till kraftfulla åtgärder. Men hur skadlig hade försurningen kunnat bli? Ett delvis förvånande svar kommer från ett 50-årigt försök utanför Umeå. I tallskog som under lång tid tillförts mycket kväve var marken surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det växte träden lika bra eller bättre.
Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.
Årets naturvägledning är ett pris som delas ut vid SLU för extraordinära insatser som stärker relationen mellan människa och natur. I år belönas Los skola i Ljusdals kommun och Martina Kiibus i Tyresö kommun för naturvägledning med guide. Naturmorgon i SR P1 och Insektslandets insektsstig i Sandvikens kommun belönas för självguidande naturvägledning.
