SLU avvisar förslag från Klimat- och sårbarhetsutredningen

I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande föreslås att ett nytt forsknings­institut med inriktning på klimatforskning och klimatanpassning skapas. Det ska ske genom att antingen lyfta ut existerande verksamhet från flera myndigheter och institutioner och skapa en helt ny fysisk/geografisk organisation – eller genom att bilda ett ”nätverksinstitut”. Det nya institutet föreslås omfatta både klimatforskning och tillämpad forskning med inslag av utvecklingsinsatser. Bland angivna forskningsexempel finns markekosystem, vattenresurser, samt effekter på areella näringar och miljö, turism, fiske och smittspridning – områden som idag utgör centrala delar av SLU:s verksamhet. SLU delar, i sitt remissvar, uppfattningen att en resursförstärkning av den klimatrelaterade forskningen är mycket angelägen, men avvisar förslaget om inrättande av ett särskilt forsknings­institut, i såväl fysisk som nätverksbaserad form. SLU motsätter sig med kraft att delar av universitetets verksamhet bryts ut och överförs till ett nytt institut. Att flytta vissa delar av verksamheten ur sitt naturliga sammanhang skulle innebära att den naturliga samverkan med den disciplinära forskningen bryts. Vidare försvåras den viktiga kopplingen mellan forskning och utbildning, liksom integreringen med SLU:s fortlöpande miljöanalys. SLU anser att resurserna till området bör öka dels genom ökade direkta anslag till berörda forskare, dels genom satsningar inom temaprogram där medel söks i konkurrens. Vidare föreslår SLU att ett klimatforskningssekretariat inrättas med uppdrag att göra kunskapssammanställningar och synteser, samt att regionala kunskapscentra och nätverk mellan universitet, högskolor, institut och myndigheter skapas. SLU anser att betänkandet i stort ger en korrekt och relevant bild av tänkbara konsekvenser av klimatförändringarna inom olika samhällssektorer, men att en förändrad markanvändning inom jord- och skogsbruket inte har beaktats tillräckligt. SLU anser också att utredningen ger en ytlig och ofullständig bild av dagens forskning. Det är anmärkningsvärt att verksamheten vid universitet och högskolor inte ges större utrymme. SLU har till exempel i sin forsknings- och utbildningsstrategi för 2009-2012, ”Kunskap för en hållbar framtid”, lyft fram forskning om klimat­förändringar som ett av de högst prioriterade områdena. SLU:s fortlöpande miljö­analys är ett exempel på verksamhet som genererar sådana fakta­underlag som det finns stort behov av, och genom synergin mellan miljöanalys och forskning har universitetet en viktig roll att fylla i klimatarbetet. SLU anser vidare att betydligt mer resurser bör tillföras den klimatrelaterade forskningen än de 100 miljoner som föreslås i utredningen. Tilldelningen av ökade direkta anslag till berörda forskare kan göras med utgångspunkt i de forsknings- och kunskapsstrategier som lärosäten, institut och myndigheter tagit fram under 2007. Mer information: forskningssekreterare Boel Åström Tel. 018-67 20 22, e-post: Boel.Astrom@adm.slu.se Presskontakt Mikael Propst SLU Informationsavdelningen Box 7077 750 07 Uppsala 018-67 2204, 070-371 03 53 Besöksadress: Arrheniusplan 2E www.slu.se