SLU-forskare bemöter kritik av miljöanalyser

Miljöövervakningen vid SLU ger en felaktig bild. Det anser forskaren Anders Grimvall, professor i statistik vid Linköpings universitet. Hans synpunkter presenterades på universitetets hemsida på onsdagen. Såväl SLU:s rektor som de berörda forskarna bemöter här kritiken. Många av de data om vattenföroreningar som samlats genom åren i den svenska miljöövervakningen kan vara helt felaktiga beroende på mätfel, anser Anders Grimvall. Forskare vid SLU menar dock att hans tolkningar delvis är felaktiga och påpekar att de är baserade på ännu opublicerat material. Tolkningarna är därmed inte vetenskapligt prövade. Däremot anser SLU-forskarna att de statistiska analysmetoder som Grimvall har tagit fram är värda att pröva. I en kommentar säger SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse: ─ SLU tar miljöanalysuppdraget på stort allvar. Som universitet säkerställer vi att det sker en utveckling av både metoder och analyser. Det betyder också att vi välkomnar en öppen dialog om vilka svagheter och styrkor som finns med olika analysmetoder. Miljöanalyser ger oss kunskap om tillståndet i miljön och de förändringar som kanske är ett resultat av människans och klimatets påverkan. Detta är ett stort och komplicerat område där det sker en ständig utveckling och vi har fullt förtroende för det arbete som våra forskare utför. SLU-forskarna kommenterar Miljöövervakningen vid SLU utförs bland annat vid institutionen för miljöanalys. SLU-forskarna har följande kommentarer till kritiken som Anders Grimvall framför. ”När proverna från Vättern visade samma kraftiga svängningar över åren började vi definitivt ana oråd. Det tar 80 år för vattnet i Vättern att omsättas, halterna av fosfor kan omöjligt variera så kraftigt från år till år.” (uttalande av Anders Grimvall i pressmeddelande den 28 mars 2007 från Linköpings universitet, se länk nederst) ─ Anders Grimvall antar felaktigt att förändringar av vattenkemin i stora sjöar inte kan ske lika snabbt som i vattendrag. De förändringar som påvisas i Vättern skulle då vara ett belägg för att något är fel med våra analyser. Men vattenkemin i stora sjöar har visat sig kunna reagera snabbt på förändringar i tillförseln av näringsämnen, trots en lång teoretisk omsättningstid för vattnet. När vi talar om förändringar av biologiskt aktiva ämnen är omsättningstiden för vatten, dvs. den tid det tar innan allt vatten i en sjö har bytts ut, inte relevant för den tolkning som Anders Grimvall gör. Det visar inte minst den snabba förbättringen av vattenkvaliteten i stora sjöar som utbyggnaden av fosforrening under 1960- och 1970-talen gav, vilket miljöövervakningen kunde visa på. Anders Grimvall har dock valt att inte ta med data från 1960- och 1970-talen av något skäl, säger Mats Wallin som koordinerar SLU:s programområde Sjöar och vattendrag. ”De här variationerna är skapade någonstans mellan provtagningen och rapporteringen av mätvärden. De har aldrig ägt rum ute i naturen.” ─ Anders Grimvall antar också att de storskaliga samvariationer han hittat bara kan förklaras av ”mätfel”. Tvärtom tyder dessa storskaliga samvariationer på en storskalig förändring i exempelvis väder och klimat som vi ännu inte har kunnat beskriva. Vi har jämfört våra tidsserier med andra laboratoriers tidsserier av andra stora sjöar och konstaterat att de är lika. Kanske har trots allt något ägt rum ute i naturen. Sambandet mellan klimat och vattenkemi styrs av komplicerade processer som inte alltid låter sig fångas av enkla linjära statistiska modeller, säger Jens Fölster som ansvarar för övervakningen av vattendrag vid SLU. ”Den nu gjorda upptäckten är inget mindre än ett grundskott mot hela den svenska miljöövervakningen. Uppföljningen av våra miljömål ställer krav som miljöövervakningen inte klarar att uppfylla.” ─ Grimvalls slutsats, att miljöövervakningen inte kan leva upp till de krav som uppföljningen av miljömål ställer, kan vi inte hålla med om. En del av analysproblemen Grimvall pekar på är kända sedan länge och måste, liksom annan kringinformation, kännas till när man gör tidsserieanalyser. Det sker ständigt en metodutveckling och förbättring av analysmetoderna. Våra metodbyten, som vi för övrigt är mycket restriktiva med, är väl dokumenterade och kända och har inte påverkat miljömålsuppföljningen, eller annan rapportering. Vi har till och med behållit gamla analysmetoder parallellt med att vi tagit fram nya, för att kunna säkerställa jämförbarheten i tidsserierna, säger Jens Fölster. Dialog om dataanvändning önskas Data från sötvattensövervakningen finns tillgängliga på Internet för att utomstående ska kunna ladda ner och utvärdera. Där finns också de metodbyten som skett dokumenterade. För att tolka data korrekt är det en fördel om man kontaktar ansvariga forskare på SLU för att få tillgång till kringinformation och undvika rena sakfel. ─ Vi ser gärna att anslagen för utvärderingar av tidsserier ökar. Det är positivt om utvärderingar görs även av utomstående personer, men gärna då i samarbete med utförare som har kringinformation och forskare med processkunskap, säger Jens Fölster. Utan denna dialog finns risken att felaktiga slutsatser dras, precis som i detta fall . För mer information: Mats Wallin, inst. för miljöanalys, SLU, 018-67 31 25, mobil 0703-525073, mats.wallin@ma.slu.se Jens Fölster, inst. för miljöanalys, SLU 018-67 31 26, jens.folster@ma.slu.se Lars Sonesten, inst. för miljöanalys, SLU 018-67 30 07 lars.sonesten@ma.slu.se Länk till det pressmeddelande som SLU-forskarna kommenterar här: http://www.liu.se/liu-nytt/pressmed/pressmed?newsitem=9858 Länk till institutionen för miljöanalys databank: http://info1.ma.slu.se/db.html