SLU-synpunkter på rapporteringen kring GMO-majs

GMO-majs, farligt eller inte? Den frågeställningen var en dominerande nyhet tisdagen 13 mars. Varken forskningen eller analysen av GMO-majsen har gjorts vid SLU, men då SLU har forskning kring genteknik, framförs här synpunkter inom ämnet. FORSKNING OM GENTEKNIK VID SLU SLU bedriver oberoende forskning där gentekniken har stort spelrum för såväl grundläggande som tillämpade grödor. Inom växtforskningen handlar det om att ta fram jordbruks- och skogsgrödor som har ökad tolerans mot skadeinsekter, svampar, virus och andra stressfaktorer. Man vill också ta fram växter som kan ersätta fossil olja i form av bioenergi och råvaror för kemikalieindustrin och för produktion av mervärdesmat och foder. En del av verksamheten har som uppgift att överföra kunskap om gentekniken och dess användning till utvecklingsländer. SLU forskar även kring risker och riskbedömning när det gäller spridning ute i fält. MED ANLEDNING AV RAPPORTEN KRING GMO-MAJS Synpunkter från Christer Jansson, professor på institutionen för växtbiologi och skogsgenetik vid SLU I rapporten från CRIIGEN (Comité de Recherche et d'Information Indépendantes sur le génie GENétique; http://www.criigen.org/) som Greenpeace offentliggort åberopas en ny analys av Monsantos djurförsök från 2002 som man menar visar att den transgena majsen MON 863 är skadlig. Inledningsvis är det viktigt att inse att såväl Monsanto som Greenpeace har sina egna agendor. Det ska även betonas att CRIIGEN inte är en officiell myndighet utan närmast får betraktas som en anti-GMO-organisation och att det dokument som nu diskuteras är en rapport beställd från Greenpeace. Vad ska man då tro? Här har vi å ena sidan Monsanto (ett bioteknikföretag) som tolkar studien på ett för sig fördelaktigt sätt, och å andra sidan Greenpeace och CRIIGEN (båda kända GMO-motståndare) som tolkar resultaten på det sätt som tilltalar dem. Om man nagelfar olika dokumet och tar del av den debatt och de diskussioner som förts inom olika remissinstanser kommer man enligt vår mening fram till följande: 1. Monsantos studie uppvisar vissa brister vad gäller den statistiska behandlingen. Effekter som skulle kunna tillskrivas MON 863 avfärdas alltför lättvindigt som slumpmässiga. 2. CRIIGENs analys av Monsantos data lider av den stora bristen att den inte beaktar variationer mellan olika sorter av kontroll-majs. 3. De skillnader som CRIIGENs rapport omtalar som “nya” är inte nya utan har beaktats i granskningsprocessen sedan 2003. 4. Monsantos studie har utvärderats av ett stort antal organ och experter som har använt Monsantos rådata och gjort egna tolkningar. Resultatet från denna omfattande granskning är att MON 863 inte nämnvärt skiljer sig från övrig majs vad gäller säkerhet för människor eller djur. Att bortse från detta och att insinuera, vilket Greenpeace gör, att EFSA går i företagens ledband är oseriöst. 5. Majsen MON 863 förekommer även i två konventionella korsningar, MON 863 (Bt) x MON 810 (Bt) samt MON 863 (Bt) x NK 603 (Herbicid-resistent). Båda dessa majssorter har också bedömts av EFSA och andra myndigheter och slutsatsen från dessa studier är densamma som för MON 863, nämligen att sorterna inte skiljer sig från annan majs vad gäller säkerhet för människor och djur. Den transgena majsen MON 863 har således behandlats i tre olika djurstudier med samma resultat. Detta nämns inte i CRIIGEN-rapporten. 6. Det finns på basis av vad som hittills framkommit ingen anledning att omvärdera godkännandet av MON 863. 7. Eftersom Monsantos och CRIIGENs tolkningar av Monsantos djurförsök skiljer sig i väsentliga delar, och båda är bristfälliga, är det, ur en rent vetenskaplig synvinkel, logiskt och önkvärt att ett nytt försök med ett oberoende djurmaterial utförs. FAKTA OM MON 863 (gmo-majs) MON 863 är en transgen majssort (GMO-majs) som innehåller en gen från bakterien Bacillus thuringiensis som kodar för ett såkallat Cry-protein. Detta protein verkar som ett toxin (Bt-toxin) för vissa typer av skadeinsekter som angriper bl a majs. Det finns flera transgena sorter av majs och andra grödor som innehåller gener för Bt-toxiner. Flera av dessa, exempelvis majsen MON 863, har funnits på marknaden i USA och Canada i flera år och använts i såväl mat som foder. Majsen MON 863 saluförs under namnet YieldGard och har använts kommersiellt i Nordamerika sedan 2003. Inför ansökan om marknadsgodkännande inom EU lät Monsanto på sedvanligt sätt utföra ett djurförsök där råttor matades med olika sorter av icke-transgen och transgen majs av typen MON 863. På basis av den statististiska behandling som sedan gjordes av erhållna data drog Monsanto slutsatsen att MON 863 inte är skadlig för råttor. Man såg visserligen skillnader i blodvärden och andra parametrar mellan råttor som erhållit MON 863 och isogen kontroll-majs (motsvarande icke-GMO-majs) men liknande skillnader uppmättes också mellan råttor som erhållit olika sorter av kontroll-majs. Även europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA (European Food Safety Authority) och andra myndigheter, exempelvis AFSSA (The French Food Safety Agency) och CGB (The French Commission du Génie Biomolèculaire) gjorde så småningom bedömningen från Monsantos djurförsök att MON 863 inte utgör någon toxisk risk för människor eller djjur. MON 863 är nu godkänd för livsmedelsproduktion inom EU, USA, Canada, Japan, Kina, Ryssland, Australien och Mexiko. Monsantos studie har publicerats (Hammond et al., [2006] Results of a 90-day safety assurance study with rats fed grain from corn rootworm-protected corn. Food and Chemical Toxicol. 44:147–160). En annan känd GMO-kritiker, den brittiske forskaren Arpad Pustzai, publicerade på behöriga tyska myndigheters uppdrag redan 2004 en rapport som var kritisk till Monsantos studie. EFSA och andra organ gick igenom rapporten men fann ingen anledning att ändra sin bedömning av MON 863. I den rapport som Greenpeace nu beställt har CRIIGEN gjort ytterligare en ny statistisk behandling av Monsantos djurförsök. Det är således inte fråga om en ny biologisk studie. I rapporten som nyligen publicerats online (Séralini et al., [2007] New analysis of a rat feeding study with a genetically modified maize reveals signs of hepatorenal toxicity. Arch.Environ. Contam. Toxicol. DOI: 10.1007/s00244-006-0149-5) kommer man fram till att det finns statistiskt signifikanta skillnader vad gäller levervärden och andra parameterar mellan råttor utfodrade med den isogena kontroll-majsen och MON 863. Mer inlägg i GMO-debatten på SLU:s forskarblogg http://forskarbloggen.slu.se/ Redigerat av: Carin Wrange