Toppröjning i lövskog kan ge hög kvalitet

Toppröjning, vilket innebär att röjstammar kapas på en högre nivå över marken, har flera fördelar jämfört med traditionell röjning.

- Röjstammarna fortsätter att leva och bidrar genom att konkurrera med huvudstammarna till att dessa kan få en hög kvalitet. Nya skott från de toppkapade röjstammarna är också ett attraktivt foder för älgen, vilket kan bidra till att minska betesskadorna på huvudstammarna.

Det framhöll forskaren Anders Karlsson, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå, då årets Skogskonferens inleddes vid SLU i Alnarp. Skogskonferensen pågår 25-26 november.

- I björkbestånd har toppröjning resulterat i rakare huvudstammar med färre klykor, snabbare kvistrensning samt tunnare kvistar, jämfört med vid traditionell röjning. Också efter toppröjning i bokbestånd har vi sett samma tendens till kvalitetsdaning.

Metoden i sig är inte trädslagsberoende men har vid försök visat sig få bra effekt i björkskog. Även i tall- och granbestånd finns försök anlagda, vilka kommer att utvärderas under de närmaste åren.

Schematisk röjning

Stråkröjning är en annan metod som är lämplig vid en första röjning i täta naturliga föryngringar av lövträd som bok och hybridasp. Stråkröjning är en schematisk form av röjning i korridorer som kan kombineras med selektiv röjning i mellanzonerna,

- Sådana föryngringar kan innehålla en stor mängd biomassa. Metoden ger därför också möjlighet till ett effektivt uttag av skogsbränsle redan i röjningsfasen, sade Anders Karlsson.

Teknikutveckling behövs

Förutsättningarna är goda att utveckla ny, mer rationell röjningsteknik och på olika sätt förbättra de redskap som i dag används. Röjning utförs i dag i huvudsak med en buren motorröjsåg av samma typ som den som introducerades i slutet av 1950-talet. Även om dagens röjsågar har förbättrats, är produktiviteten vid röjning fortfarande ett problem. Röjningskostnaderna andel av skogsbruksåtgärderna har ökat de senaste decennierna.

Olika typer av röjningsmaskiner har de senaste åren utvecklats, men hittills har det varit svårt att nå önskad kostnadseffektivitet. Automatiserad röjning är en utvecklingsidé som skulle kunna leda till terränggående förarlösa röjningsrobotar. Här återstår mycket utvecklingsarbete innan en prototyp finns tillgänglig.

Förutsättningar finns också att utveckla teknik för uttag av ett skogsbränslesortiment vid sena röjningar och/eller tidiga gallringar. Försök och simuleringar antyder att röjning/gallring i dessa fall måste göras schematiskt (ej selektivt) mellan stickvägarna för att nå önskad produktivitet.

Mer information:

Anders Karlsson, inst för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 84 46, 073-084 00 41.

Anders.Karlsson@ssko.slu.se