Gå direkt till innehåll

Ämnen: Jordbruk

  • Odlingsförsök i Kina, med utrustning som mäter metanhalten i luften. Foto: Yunkai Jin

    Nytt högavkastande ris som ger kraftigt minskade metanutsläpp har utvecklats vid SLU

    Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men odlingen leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Nu har forskare från SLU och kollegor i Kina identifierat två kemiska föreningar som utsöndras från risrötter och som påverkar hur stora metanutsläppen blir. Denna kunskap gjorde det möjligt att korsa fram en högavkastande ristyp som släpper ut upp till 70 procent mindre metan.

  • Angrepp av axfusarios på veteax som infekterats med svampen Fusarium graminearum. På det övre axet, som dessförinnan hade besprutats med ett RNA-preparat, hade betydligt färre kärnor angripits. Foto: Poorva Sundararajan

    Gensläckarsprej som bekämpar spannmålssjukdom är säker för miljön

    Idag utvecklas ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar, med RNA som släcker ned gener som skadegöraren använder för att sätta igång angreppet. Ett forskarlag lett från SLU har för första gången undersökt hur en sådan bekämpning påverkar andra mikroorganismer. Det RNA som användes för att bekämpa sjukdomen axfusarios störde inte det övriga mikroblivet på grödan, och var alltså väldigt specifikt.

  • Att slå ihop mindre betesfållor och restaurerad naturbetesmark för att skapa stora sammanhängande betesfållor är en väg till lönsammare nötköttsproduktion. Foto: Kristina Holmström

    Så går det att tjäna pengar i svensk nötköttsproduktion

    Lönsamheten i svensk nötköttsproduktion är hårt pressad. Samtidigt finns det en politisk vilja öka den inhemska produktionen, både för att öka självförsörjningsgraden och för att återställa den biologiska mångfalden i igenvuxna naturbetesmarker. Och det finns åtgärder som kan göra uppfödning av köttdjur lönsam, men ingen patentlösning som passar alla gårdar. Det visar en ny avhandling från SLU.

  • Ett fält med odlat höstvete i Sverige. Fotograf: Hanna Sjulgård

    Så påverkar klimatförändringar och extremväder svenskt lantbruk

    En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet.

  • Forskarna har använt mikroskopi för att undersöka transporten av sRNA från veterötter in i svampen Clonostachys rosea. Lila fält i de grönfärgade svamparna är beviset. Mikroskopfoto: Naga Charan Konakalla

    Vete kan styra en nyttosvamp för att få bättre växtskydd

    För första gången har forskare visat att en gröda, i det här fallet vete, kan styra vad en nyttosvamp gör genom att skicka små RNA-molekyler in i svampcellerna. Det här innebär ett stort steg framåt för forskningen kring miljövänliga bekämpningsmetoder i jordbruket. Forskningen bygger vidare på det banbrytande arbete som belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024.

  • En ny studie visar hur olika typer av jordbruksstöd påverkar jordbruket i skogsbygder. Foto: MostPhotos

    Jordbruksstöd är viktiga i skogsbygder, men kan förbättras

    EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska främja klimateffektivt jordbruk, biologisk mångfald, jordbrukares inkomster och livsmedelsproduktion. För att uppnå målen används olika jordbruksstöd, men att använda dessa för att samtidigt uppnå delvis konkurrerande mål är en utmaning. En ny studie visar att jordbrukspolitiken för skogsbygder kan förbättras genom omfördelning av pengar mellan de olika stöden.

  • Analyser av 32 långliggande fältförsök i bland annat Säby utanför Uppsala, Tulloch i Skottland, Brody i Polen och El Encin i Spanien har gett ny kunskap om växtföljder. Foto: G Vico, C Watson, R Alarcon, Z Sawinska

    Fler grödor i växtföljden kan ge större spannmålsskördar i ett förändrat klimat

    Värdet av varierade växtföljder har varit känt länge, men analyser av 32 långliggande växtföljdsförsök i Europa och Nordamerika fördjupar bilden: Fler grödor i växtföljden kan göra jordbruket mer hållbart, genom högre avkastning, mindre gödslingsbehov och minskade skördeförluster under år med skadligt extremväder. Dessutom förstärks fördelarna under årtionden. Det optimala grödantalet varierar.

  • Kviga på naturbete på Lövsta. Foto: Sigrid Agenäs

    Unikt landskapsexperiment för hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald

    Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett nytt projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala. Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och är unikt genom att inkludera både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment.

  • Foto: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, MYNAK

    Stor enkät undersöker lantbrukares psykiska hälsa (70 characters)

    För att öka kunskapen om svenska lantbrukares psykiska hälsa och välbefinnande går nu en stor enkät ut till cirka 10 000 heltidslantbrukare över hela landet. Enkäten innehåller frågor om drivkrafter, utmaningar, stress och välbefinnande. Avsändare är en grupp forskare från SLU och Lunds universitet, som på uppdrag av Jordbruksverket kartlägger hur arbetsmiljö och livssituation upplevs.

  • Mellangröda som växer upp i stubben efter en skördad huvudgröda. Foto: Peter Sylwan

    Mellangrödans olika nyttor kartlagda i ny rapport

    Mellangrödor bidrar till ökad kolinlagring i åkermark, med de kan vara en utmaning att odla, och de kan ha negativa bieffekter som motverkar effekten av kolinlagringen. Hur kan då nyttan med mellangrödor optimeras för kolinlagring, klimatnytta, minskat kväveläckage och ökat kväveutnyttjande? Om detta handlar en ny SLU-rapport som bygger på mängder av data från fältförsök och tidigare forskning.

  • Den organism som orsakar potatisbladmögel kan även infektera knölar och orsaka brunröta. Potatisen blir mjuk, brunfärgad och oätlig. Foto: Björn Andersson.

    Pressinbjudan: Den brännande frågan om växtskydd lyfts på SLU

    Växtskydd mot skadegörare och ogräs är ett hett ämne i Europa nu. EU kan nämligen komma att besluta om en halverad användning av kemiska bekämpningsmedel till år 2030. Debatten mellan förespråkare och motståndare är mycket het och polariserad. Under maj arrangerar SLU därför ett webbinarium, en konferens och en workshop där framtidens växtskydd diskuteras ur svenskt och europeiskt perspektiv.

  • Kaffets vissnesjuka orsakas av svampen Fusarium xylarioide och ger en skördeminskning på 30–40 procent i Etiopien. Behandling med ett preparat baserat på nyttosvampen Trichoderma ger god effekt mot sjukdomen. Foto: Afrasa Mulatu

    Nyttiga svampar kan skydda kaffeodlingar mot allvarlig växtsjukdom

    Kaffets vissnesjuka orsakar stora skördeförluster i Etiopien. Nu har forskare från SLU och Etiopien utvecklat, formulerat och utvärderat preparat med nyttosvampar från släktet Trichoderma mot sjukdomen. Bekämpningseffekten har varit god under fältförhållanden och därför rekommenderar forskarna nu att de nya biologiska bekämpningsmedlen används i stor skala för att skydda landets kaffeodlingar.

  • Joakim Stefansson räknar uppkomna lökgroddar som en del av sortprovningen. Drönarfoto i samband med manuell räkning. Den gula rutan märker ut en kvadratmeter på lökfältet. Foto: Joakim Stefansson, Elitplantstationen

    Odlare av jordgubbar och grönsaker får hjälp att utvärdera sorter

    Nu ska svenska yrkesodlare av bär och grönsaker få färska insikter. Projektet ”Sortprovning i hortikulturell frilandsodling” har lämnat startgroparna. Det bedrivs av Elitplantstationen på uppdrag av SLU Grogrund. I sommar arrangeras de första fältvisningarna bland nya sorter av jordgubbar, lök, spetskål och rödbeta. Det blir också en kunskapsbank på webben.

  • Tunga jordbruksmaskiner innebär en risk för skadlig markpackning under matjorden, i den s.k. alven. Foto: Jenny Svennås-Gillner

    Dinosaurietunga lantbruksmaskiner äventyrar livsmedelsförsörjningen

    Jordbrukets maskiner börjar bli så tunga att de på sikt hotar livsmedelsförsörjningen i Europa, Amerika och Australien. Större och bredare däck har begränsat skadorna på markytan, men under matjorden blir jorden så packad att dess långsiktiga produktionsförmåga är hotad. Det visar en ny global studie, som även drar paralleller till sauropoderna, de tyngsta djur som någonsin har vandrat på jorden.

  • En jordlöpare har hittat en av de fröplattor som forskarna satt ut på fältet. Foto: Eirini Daouti

    Fröätare hjälper oss att bekämpa ogräs på åkern

    Många smågnagare och jordlöpare gillar att äta ogräsfrön och det har vi nytta av i jordbruket. Ny forskning på SLU visar att dessa fröätare kan minska populationen av ogräs – i det här fallet renkavle. Även om lantbrukaren använder kemiska och mekaniska metoder för att bekämpa ogräsen är fröätarna ett viktigt komplement.

  • Miljöminister Per Bolund till årets Flora- och faunavårdskonferens

    Miljöminister Per Bolund till årets Flora- och faunavårdskonferens

    Naturvården står inför stora utmaningar. Samtidigt ökar kunskapen om arterna och tillståndet för vår natur. På årets Flora- och faunavårdskonferens, som arrangeras av SLU Artdatabanken, diskuteras förutsättningar, utmaningar och framtid för biologisk mångfald. Miljöminister Per Bolund medverkar.

Visa mer