Att göra en akvarell av en föreläsning i mikrobiologi kan öka förståelsen av lektionens innehåll. Det menar Ylva Dahlman som har ägnat sitt doktorsarbete vid SLU åt att studera hur studenter förbättrar sin ämnesförståelse och problemlösande förmåga genom att arbeta med bilder. Ylva Dahlman är arkitekt och adjunkt i formlära vid SLU:s institution för landskapsplanering Ultuna. Hon tar i sitt do
I en doktorsavhandling har Maria Israelsson, SLU i Umeå, undersökt bildandet av växthormonet gibberellin (GA) och dess roll i regleringen av stamtillväxt i träd. Som modellsystem har Populus tremula x tremuloides (hybridasp) använts, vilken man med relativt enkla metoder kan transformera och därmed erhålla transgena träd. För att bättre förstå hur bildandet av GA går till har hon separat öve
När kor ska kalva försämras deras immunförsvar. Djurens utfodring spelar här en viktig roll. För att kontrollera djurens behov av vitamin E och selen kan ett blodprov före kalvning ge värdefull information. Det har Guillermo Meglia vid SLU kommit fram till i sitt doktorsarbete. Han fann också att om extra tillskott av vitamin E behövs är naturligt vitamin E den bästa källan. Mjölkkornas immunf
Vattenbufflar som är vanliga i Asien kan likaväl som svenska kor mjölkas med maskin, enligt ett doktorsarbete vid SLU. Vattenbufflarnas juver ser dock annorlunda ut och djuren är mer lättstörda än vanliga kor. För att få ut mesta möjliga mjölk vid maskinmjölkning måste därför både teknik och rutiner anpassas. Vattenbufflar används mest för mjölkproduktion och som dragdjur. De är vanliga som
Hur ser man bäst till att EU:s agrara miljöstödspolitik går från ord till handling? Anders Larsson vid SLU i Alnarp menar att det bör ske i närmare dialog med jordbrukarna. Mer pengar är inte tillräckligt. En förbättrad demokrati på olika nivåer skulle i stället kunna öka miljöpolitikens effektivitet. När jordbrukslandskapet ska planeras måste man ta hänsyn till enskilda markägare och brukare.
Urinvägsinfektion botas med antibiotika, men resistenta bakteriestammar blir allt vanligare. Nu har Jenny Berglund vid SLU kartlagt de hårliknande utskott som bakterierna använder för att häfta fast vid urinblåsans celler. Kunskaperna om det protein som sitter i spetsen på utskotten öppnar vägen för nya typer av botemedel. Förhoppningsvis går det att ta fram ämnen som blockerar bakteriernas vidhäf
Nya rön från Svenska Vildbiprojektet* visar att ekologiska gårdar och ett omväxlande jordbrukslandskap gynnar förekomsten av hum-lor. Denna miljövinst beror på större och jämnare blomrike-dom samt fler bomöjligheter. Humlorna är våra viktigaste pollinatörer av grödor och flora. Många av de pollinerande insekterna, inklusive humlorna, minskar oroväckande i Sverige och övriga Västeuropa. Dagens
I ett område av Amazonas har befolkningen organiserat sig för att gemensamt bestämma hur de får nyttja naturresurserna. Man har exempelvis reglerat jakten av vilt. Det största hotet mot regnskogen, skriver Anders Sirén i sin avhandling vi d SLU, är den planerade oljeexploateringen. Både miljön och demokratin kan där komma i fara. Urbefolkningar i tropiska regnskogar betraktas ofta som statiska
När kor ska kalva försämras deras immunförsvar. Djurens utfodring spelar här en viktig roll. För att kontrollera djurens behov av vitamin E och selen kan ett blodprov före kalvning ge värdefull information. Det har Guillermo Meglia vid SLU kommit fram till i sitt doktorsarbete. Han fann också att om extra tillskott av vitamin E behövs är naturligt vitamin E den bästa källan. Mjölkkornas immunf
Kalvar från 122 mjölkkobesättningar bedömdes under sina första 90 levnadsdagar. Den totala sjukligheten var 23 procent och diarrée och luftvägs lidande var de vanligaste diagnoserna. Avhandlingen är resultatet av en observationsstudie utförd i mjölkproducerande besättningar i f.d Skaraborgs län samt landsomfattande enkätstudie. Hälsan hos 3081 kvigkalvar i 122 besättningar studerades. Mätning
En forskargrupp vid SLU i Umeå har konstruerat transgena växter där en svamp-gen som kodar för ett D-aminosyrametaboliserande enzym har byggts in i växtens genom. Dessa växter har den unika egenskapen att kunna upphäva den toxiska det vill säga giftiga verkan som ett antal D-aminosyror har på vanliga växter. Rönen publiceras idag, måndag, i den ansedda tidskriften Nature Biotechnology. De
Traditionellt har skogssådd i Sverige utförts under våren/försommaren. För att utnyttja markbehandlings- och såddutrustning optimalt vid skogsförnyelse kan det vara önskvärt att så barrträdsfrö också på hösten. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå undersöks om polymera skal runt fröet kan möjliggöra höstsådd. Tallfröets groning är hårt styrd av temperatur och fuktighet. Höstsådd ger få plan