Miljön kring förskolor och skolor har blivit allt viktigare för många barns utomhuslek i vardagen. Om den är intressant utformad uppstår det förlopp där det stundtals framstår som om det är landskapet som leker med barnen, skriver Fredrika Mårtensson i sin avhandling vid SLU. Den fysiska miljön spelar en avgörande roll för utomhusleken. Utomhus är barnens uppmärksamhet orienterad mot omgiv
En stor del av Etiopiens skogsmark har avverkats och odlats upp under det senaste århundradet, men odlingsmetoderna är inte uthålliga och landets unika biologiska mångfald är hotad. Ett sätt att vända trenden är, något motsägelsefullt, att anlägga plantageskogar. Frön från naturskogen har då goda möjligheter att gro och växa upp i skydd av plantageskogen, samtidigt som virkesbehovet tillgodoses. D
Dagens mjölkko ska producera över 10 000 liter mjölk om året, och för att klara det måste den äta enorma mängder foder. Fodret måste dessutom vara mycket väl anpassat efter kons behov, vilket inte är helt enkelt när det gäller grovfodret. Näringsvärdet i hö och ensilage är mycket varierande. Nu har SLU i Umeå utvecklat en konstgjord komage, som gör det möjligt att bedöma hur mycket av ett foder so
Aminosyror utgör kvävekällor för tall och gran i våra skogar. Det framgår av Jonas Öhlunds doktorsavhandling vid SLU i Umeå. Traditionellt har växter ansetts oförmögna att ta upp organiskt kväve, till exempel aminosyror, ur marken. Således har man trott att dessa kväveföreningar först måste brytas ned till de för växterna tillgängliga oorganiska kvävekällorna ammonium och nitrat. Under senare
I Kenya använder småbönder idag bark, rötter och blad av olika medicinalväxter för att bota sina får mot en fruktad magmask. Men vissa av dessa växter är långsamväxande träd och buskar, som ofta måste huggas ner vid skörden. Nu visar John B. Githiori i sin avhandling vid SLU att många medicinalväxter är verkningslösa, och växtskövlingen är därför helt onödig. Den stora löpmagmasken (Haemonch
Att möss som används i forskning mår väl och är friska är viktigt ur etisk synvinkel, men hur avgör man om en laboratoriemus trivs eller inte? Detta är temat i en ny doktorsavhandling från SLU. Eftersom ett djurs egen upplevelse av sin situation är omöjlig att mäta direkt har Hanna Augustsson fokuserat på dess uttryck djurets beteende i olika situationer. Musens riskbedömningsbeteenden visade si
Med dagens snabba datorer och avancerade programvaror kan man på några minuter ta fram förslag till hur bärigheten i skogsbilvägnätet kan ökas till lägsta kostnad. Datoroptimering innebär såväl kostnads- som tidsbesparingar för skogsföretagen, vilka ofta får problem med virkestransporterna under tjällossning och perioder med ihållande regn. Det framgår av en doktorsavhandling vid SLU i Umeå,
I en SLU-avhandling visar Chandrawathani Panchadcharam att en blodsugande magmask som parasiterar på får och getter har blivit resistenta mot avmaskningsmedel i Malaysia. En alternativ metod för att kontrollera parasiterna är larvätande svampar. Den stora löpmagmasken Haemonchus contortus är en sjukdomsframkallande, blodsugande parasit hos får och get som bland annat bekämpas med avmaskningsme
I Kenya använder småbönder idag bark, rötter och blad av olika medicinalväxter för att bota sina får mot en fruktad magmask. Men vissa av dessa växter är långsamväxande träd och buskar, som ofta måste huggas ner vid skörden. Nu visar John B. Githiore i sin avhandling vid SLU att många medicinalväxter är verkningslösa, och växtskövlingen är därför helt onödig. Den stora löpmagmasken (Haemonchus
Med dagens snabba datorer och avancerade programvaror kan man på några minuter ta fram förslag till hur bärigheten i skogsbilvägnätet kan ökas till lägsta kostnad. Datoroptimering innebär såväl kostnads- som tidsbesparingar för skogsföretagen, vilka ofta får problem med virkestransporterna under tjällossning och perioder med ihållande regn. Det framgår av en doktorsavhandling vid SLU i Umeå, f
Det finns en allmän uppfattning om att skogsbrukets framfart, med selektiva avverkningar och föryngringar samt kemisk och mekanisk bekämpning av lövträd, har lett till att vi idag har färre lövträd och en mindre andel lövskog i Norrland än någonsin förut. Tidigare historiska studier har dock antytt att så kanske inte är fallet. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå har jägmästare Erik Hellberg und
Ulf Svensson får ArtDatabankens naturvårdspris 2004. Priset delades ut på fredagen av miljöminister Lena Sommestad vid ArtDatabankens konferens Flora- och Faunavård 2004 på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Ulf Svensson är jurist, diplomat och miljöförhandlare med många års erfarenhet av internationellt arbete inom hela det breda miljövårdsområdet. Han är en doldis, men han har