De skador som snytbaggen orsakar vid föryngring av kalhyggen med barrplantor kan minska om man använder en kombination av åtgärder. Skadenivåerna kan sänkas kraftigt utan att man behöver använda insektsgifter. Det framgår av en doktorsavhandling vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp. Skador orsakade av snytbagge är ett allvarligt problem vid skogsföryngring. Problemet är
Låga priser på rapsfrö och vete kan göra det lockande att förädla dessa råvaror till motorbränsle. Nu har Sven Bernesson från SLU undersökt vad sådan produktion betyder ekonomiskt och miljömässigt. Hans avhandling visar att det kan vara lönsamt för lantbrukare att tillverka bränsle av raps i gemensamma mellanskaliga anläggningar. Småskaliga anläggningar blir däremot oftast olönsamma. Ur miljösynpu
Fem av landets största rödingproducenter har tecknat ett tioårigt avtal om rätten att få tillgång till genetiska framsteg från rödingforskningen vid institutionen för vattenbruk, SLU i Umeå. Avtalet ger Svenska odlingsföretag tillgång till ett överlägset odlingsmaterial och en konkurrensfördel gentemot utländska producenter av röding. Vi ser också avtalet som ett kvitto på att vårt mycket lå
För första gången har nu en universitetsinstitution vid SLU blivit miljöcertifierad. Det är skoglig resurshushållning och geomatik i Umeå som idag har miljöcertifierat sig enligt ISO 14001. Institutionen är landets största leverantör av skogliga data och landskapsdata (Riksskogstaxeringen och NILS). Institutionen svarar också för en betydande del av utbildningen av landets blivande skogschefer
En ny metod för att fatta väl underbyggda beslut om skogsgallring och slutavverkning vid osäker prissättning presenteras i en doktorsavhandling vid SLU i Umeå. Metoden kan användas för få bästa möjliga ekonomi vid avverkning i tall- och barrblandskog. Fadian Lu väger i sina ekonomiska beräkningar in osäkerheten gällande prisutvecklingen och risken för framtida älgskador. Det är fredagen den
Nu minskar kväveutlakningen från jordbruksmark, visar mätresultat från små jordbruksbäckar, och enligt modellberäkningar kan utlakningen minskas ytterligare genom justeringar i odlingen. Detta visar Katarina Kyllmar i en avhandling från SLU. Hon har bland annat vidareutvecklat en modellbaserad metod som beskriver sambanden mellan odling och utlakning av kväve. Metoden gör det lättare att avgöra va
Allergier och astma tycks bli allt vanligare i västvärlden. Båda dessa sjukdomstyper beror på att vi drabbas av kroppens eget immunförsvar, framför allt via en typ av celler som kallas mastceller. När dessa celler retas av ett ämne vi är allergiska mot frigörs en rad inflammatoriska ämnen. Ett sådant ämne är tryptas, och nu är kunskaperna om detta ämne så stora att vi kan börja hoppas på behandlin
Dålig lukt är den vanligaste orsaken till klagomål på omgivningsmiljön. Upplevelsen av dålig lukt i omgivningen kan påverka vårt välbefinnande och orsaka starka känslor. Sven Nimmermark har i sin avhandling studerat hur lukter påverkar oss. Ämnen som ger upphov till oangenäm lukt kan komma från industrier, som t ex pappersbruk, eller reningsverk och sophanteringsanläggningar. Anläggningar för
Det uthålliga jordbruket står högt på den miljöpolitiska dagordningen, men vägen dit kan vara kantad av kompromisser. Åtgärder som minskar bidraget till växthuseffekten kan till exempel vara rent olämpliga om man söker åtgärder mot övergödning. Detta visar Ingrid Strid Eriksson i en avhandling från SLU. Hon har framför allt undersökt hur lantbrukare kan styra grisuppfödningens miljöpåverkan genom
Idag kan importerade livsmedel från tredje världen vara märkta med symboler som garanterar ekologisk produktion eller rättvis handel. Nu är det kanske dags för en "social märkning" som i större utsträckning bygger på odlarnas egna värderingar och önskemål. Det tror Kathy Farnworth från SLU, som i sitt doktorsarbete har tagit fram en prototyp för en sådan certifiering. De flesta konsumenter h
Nyskördad spannmål brukar torkas för att inte mögla under lagring, men torkningen är dyr. Fuktig spannmål kan dock lagras i lufttäta silotorn, eftersom mögelsvamparna inte växer i syrefria miljöer. Särskilt bra fungerar denna metod om man tillsätter en viss typ av jäst. Elisabeth Fredlund från SLU har undersökt denna jästsvamp och i sin avhandling visar hon att jästen bildar en mögelhämmande gas (
Det röjs för lite i svenska ungskogar. Men nya röjningsmetoder och ny teknik kan förbättra läget. Genom att kapa de stammar man vill ha bort en bit upp får de kvarvarande huvudstammarna bättre kvalitet, samtidigt som de toppkapade stammarna erbjuder viltfoder. Utvecklingen av ny teknik underlättas om man slipper kapa träden nere vid marken där sikten är dålig och hinder i form av stenar och stubba